Intro

Cirkulär ekonomi är en viktig strategi för att möta de globala utmaningar vi står inför, såsom klimatförändringar, befolkningsökning och resursbrist. Att arbeta cirkulärt är ett långsiktigt tillvägagångssätt för företag som idag erbjuder fysiska produkter på marknaden. Det är en väg mot hållbar produktion och, i ett större perspektiv, hållbar konsumtion. Idén är till synes enkel, men inte alltid lätt att genomföra. Viktiga möjliggörare kan ligga utanför företagets kontroll, samtidigt som omvärlden fortsätter att belöna den traditionella linjära ekonomin.

Sedan 2015 har EU initierat flera aktiviteter, lagar och direktiv för att främja en cirkulär ekonomi inom Europa. Från och med juli 2024 måste stora och medelstora företag, samt små börsnoterade företag, årligen rapportera sin cirkulära prestanda. Detta beror på att företagen nu måste följa European Sustainability Reporting Standards (ESRS) för sin hållbarhetsrapportering. ESRS inkluderar nämligen flera mätvärden som rör cirkularitet.

Detta är ett av många sätt att styra investeringar mot en mer hållbar tillväxt. Ett annat är EU-direktivet för Ecodesign, som berör vissa produktgrupper. Från och med juli 2024 ersätts Ecodesign av Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR). Direktivet utökas då med fler produktgrupper, cirkulär prestanda, digitalt produktpass med mera.

Kanske omfattas ditt företag eller företagets produkter redan av dessa direktiv. Då har ni förmodligen påbörjat en av de viktiga pusselbitarna: att börja mäta cirkulära prestanda. Tanken från EU:s sida är den gamla devisen: du får det du mäter.

Vi återkommer senare i guiden med vikten av att mäta. Låt oss först säga några ord om cirkulär ekonomi.

Cirkulär ekonomi

Cirkularitet handlar om att effektivt använda, återanvända och återvinna resurser för att förhindra att de blir permanent avfall. Det är en central del av den cirkulära ekonomin, som strävar efter att minska resursförbrukningen och miljöpåverkan genom att förlänga livslängden på produkter och material.

Kretslopp

I en cirkulär ekonomi är målet att allt material ska återanvändas eller återvinnas när produkten har nått slutet av sin livscykel. Enligt Naturvårdsverket är det helt enkelt ett modernare ord för kretslopp. Ett kretslopp är en process där något går igenom olika faser för att till slut återvända till sin startpunkt. Du känner igen begreppet från ekologin där vattnets kretslopp är ett bra exempel. Vatten avdunstar från hav och sjöar, bildar moln, faller ner som regn och rinner tillbaka till havet. På så sätt cirkulerar vattnet ständigt i naturen.

Figur 1 illustrerar den klassiska bilden av cirkulär ekonomi och dess två primära kretslopp. Den biologiska cykeln till vänster med förnybara produkter, och den tekniska cykeln med produkter som behöver återvinnas för att återgå till kretsloppets startpunkt.

Ekonomisk frikoppling

Att cirkulär ekonomi är det samma som kretslopp stämmer till viss del, men det som saknas är att en cirkulär ekonomi även strävar efter att frikoppla resursutnyttjandet från det ekonomiska värdeskapandet.

Ekonomisk frikoppling avser idén att man kan öka den ekonomiska tillväxten utan att samtidigt öka den negativa påverkan på miljön eller uttömningen av naturresurser. Det handlar om att separera (eller "frikoppla") den ekonomiska utvecklingen från användningen av råvaror och genereringen av avfall. 

I traditionella linjära ekonomiska modeller är ekonomisk tillväxt ofta förknippad med ökad resursanvändning och därmed ökad miljöbelastning. Ju mer ekonomin växer, desto mer råmaterial förbrukas och desto mer avfall genereras. Det räcker alltså inte att bara förbättra resurseffektiviteten och minska avfallet för en produkt om det samtidigt bara leder till en ökad produktion av varan.

I praktiken innebär det att i en cirkulär ekonomi används produkter och tjänster som inte är avsedda för en engångsanvändning, utan att de ska användas igen och igen. Det kan innebära att företag och organisationer till exempel hyr ut produkter i stället för att sälja dem, eller att de tar tillbaka produkterna för att reparera och återanvända dem.

Det finns många sätt för ett företag att påbörja sin resa mot ökad cirkularitet. Med andra ord finns det flera metoder för att bli mer cirkulär som företag. Det viktigaste är att helt enkelt börja någonstans. I denna guide ger vi en översikt över olika angreppssätt och utforskar några strategier och metoder.

Så tar du de första stegen mot ökad cirkularitet i ditt företag

Oavsett om du arbetar på ett stort eller litet företag är det lätt att tänka att ens bidrag inte spelar så stor roll i det stora hela. Få företag har möjlighet att påverka hela produktens livscykel. Det handlar dock om att se sin del i hela livscykeln och vara öppen med att det du gör även påverkar möjligheterna för andra aktörer att bli bättre. Det som eftersträvas är systemtänk.

När företaget har ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 används begreppet livscykelperspektiv. Syftet med livscykelperspektivet är att främja systemtänkande baserat på produktens livscykel. Figur 2 visar en typisk illustration av en produkts livscykel, som ofta består av fler än fem steg. Notera att Figur 1 också är en illustration av produktens livscykel, men den visar möjliga alternativ ur ett cirkulärekonomiskt perspektiv.

I Figur 2 är steg nummer 3, transport, markerat med en annan färg för att tydliggöra att transport som ett eget steg är tvetydigt. Transporter sker mellan alla steg, oavsett hur många de är. Att transport ändå vanligen illustreras som ett steg efter tillverkning beror på att transporten till kund ofta står för en stor del av produktens klimatpåverkan för många företag. För ditt företag kan det vara en annan transport, eller så är dess bidrag litet jämfört med andra viktiga steg i produktens livscykel. Att utvärdera miljö- och klimatpåverkan i de olika stegen kallas livscykelanalys. En livscykelanalys (LCA)  är ett etablerat arbetssätt för att förbättra miljöpåverkan från företagets processer och produkter. Många av ramverken, och till viss del denna guide, har sitt ursprung i livscykelanalysen.

I din roll på företaget har du förmodligen redan en god uppfattning om vad som kan förbättras inom cirkularitet. Sunt förnuft räcker långt, men det är viktigt att börja mäta det man vill uppnå. Annars kan fel beslut tas, både nu och över tid. Data som visar framsteg eller försämringar är viktig i företagets kommunikation, både internt och externt. Med den här guiden introducerar vi en enkel arbetsgång för att göra detta möjligt.

Arbetsgången kan ses som en början till ett mer strukturerat arbetssätt. Guiden kommer dock inte att gå djupare in på ämnet eller använda något befintligt ramverk som stöd.

Det finns flera ramverk för cirkulär ekonomi, där ISO 59000 är ett av de nyare. Dessa ramverk hjälper organisationer att sätta upp mätetal för att kunna följa sina cirkulära framsteg och prestanda. Vissa ramverk främjar även systemtänkande och ger förslag på hur företaget kan utveckla sitt arbete framåt. Det är viktigt att inte förvänta sig att ett ramverk ska ge konkreta lösningar på hur en organisation kan förbättra sin cirkulära prestanda. Ramverkets syfte är att ge en struktur och definiera fokusområden, medan företaget själv ansvarar för att hitta lösningarna.

För större organisationer kan det vara fördelaktigt att använda ett standardiserat arbetssätt kring cirkularitet, och då fungerar ramverken som en bra grund. Några exempel på ramverk:

• ISO 59000 familjen
• Cradle-to-Cradlle certifiering
• WBCSD Circular Transition Indicators

För mindre företag med begränsade resurser och kanske snabbare kommunikationsvägar kan ramverken fungera som en inspirationskälla för att utveckla cirkulära mätvärden. Ett alternativ är att studera hur EU mäter och följer upp sin cirkulära prestanda genom Eurostats övervakningsramverk: Monitoring framework - Eurostat.

Systemtänk

Systemtänkande, eller Systems thinking, beskrivs ofta som att helheten är större än summan av dess delar. Det innebär ett perspektiv där fokus ligger mindre på den enskilda aktören och mer på hur aktören är kopplad till andra och hur dessa relationer ser ut.

Att använda systemtänk har flera fördelar:

• Helhetsperspektiv: Det hjälper till att se hela bilden och förstå hur olika delar av ett system påverkar varandra.
• Bättre problemlösning: Genom att identifiera och analysera relationer och mönster kan man hitta mer effektiva och hållbara lösningar.
• Förbättrad kommunikation: Det främjar en gemensam förståelse och samarbete mellan olika aktörer.
• Ökad anpassningsförmåga: Organisationer och individer kan bättre anpassa sig till förändringar och oväntade händelser.
• Förebyggande av oönskade konsekvenser: Genom att förstå systemets dynamik kan man undvika negativa bieffekter av beslut och åtgärder.

Så här kan systemet cirkulär ekonomi börja brytas upp i olika delar, områden, eller aktörer:

Det är uppenbart att ingen kan besitta all denna kunskap, och det finns heller inget facit. Den vanligaste metoden för att gå framåt är att hålla workshops med de mest relevanta medarbetarna och aktörerna. Det finns flera verktygslådor som är utformade för att hjälpa till med detta. Circular Stratigies Scanner, som nämns nedan, är ett exempel på en sådan verktygslåda för cirkularitet.

Arbeta över gränserna

Vanligtvis börjar företag med den del av produktlivscykeln som de enklast kan påverka. Att fokusera på produktens livscykel är en bra start, men det är viktigt att alltid sträva efter att behålla ett helhetsperspektiv. Detta är avgörande, även för företag som främst fungerar som tillverkare i värdekedjan eller en komponenttillverkare som inte når slutkunden direkt. För att lyckas med ekonomisk frikoppling och kretsloppstänk behöver företag utforska många fler vägar.

Det är vanligt att betrakta produktionen som ett eget system, ett eget potentiellt kretslopp. Historiskt sett har detta varit ett framgångsrikt sätt att minska resursutnyttjandet och öka effektiviteten i produktionen. Men för att möjliggöra frikoppling kan företaget behöva förändra sitt tillvägagångssätt och ta hjälp från fler värdeskapande områden för produkten (se Figur 4).

Ekonomisk frikoppling innebär som tidigare nämnts att den ekonomiska tillväxten inte längre är beroende av en ökad resursanvändning. Detta kan uppnås genom att integrera nya teknologier, förbättra produktdesignen för att öka livslängden och återanvändbarheten, samt genom att skapa nya affärsmodeller som främjar delning och återvinning.

Genom att utforska och implementera dessa strategier kan företag inte bara minska sin miljöpåverkan, utan också skapa nya möjligheter för tillväxt och innovation.

Externa möjliggörare

Ibland kan det vara svårt för ett företag att själva driva fram utvecklingen av nödvändiga möjliggörare, även om de inte är tekniskt svåra. Då kan standardisering eller gemensam lagstiftning vara till stor hjälp.

Ett bra exempel på detta är lagkravet på digitala produktpass (DPP) som EU antog i april 2024, och där reglerna kommer att införas gradvis fram till omkring 2030.

Förslaget täcker nästan alla fysiska produkter på den europeiska marknaden inom olika produktområden, med undantag för livsmedel, djurfoder och medicinska produkter som omfattas av annan lagstiftning med liknande krav. Produktpasset är tänkt att inkludera information om materialen i produkten, hur den repareras och till sist återvinns, vilket möjliggör för alla aktörer i produktens livscykel att bidra till en mer hållbar framtid.

Strategier för cirkulär ekonomi

Beskrivningar av strategier och angreppsätt för cirkulär ekonomi är nästintill oändligt på nätet. I denna guide hänvisar vi till Circular Stratigies Scanner som togs fram i forskningsprojektet CIRCit mellan åren 2017–2021. Sammanställningen i Figur 5 visar de större angreppssätten (1...5) som olikfärgade områden. Varje område är sedan ytterligare uppdelat i olika strategier. Ett undantag finns, och det är område nummer 1: paradigmskifte. Förenklat kan man säga att de övriga fyra områdena syftar till att möjliggöra ekonomisk frikoppling av befintliga produkter, medan område 1 skapar en helt ny lösning för den frågeställning som den befintliga produkten adresserar.

Många av angreppssätten och deras strategier är säkert bekanta. I Figur 5 har vi behållit de engelska namnen på angreppssätten eftersom prefixet “re-” (åter-) ofta används i cirkulära sammanhang. Ta dig tid att titta på bilden och orientera dig. Alla strategier är på svenska och är för det mesta tydliga i sin innebörd. Här följer en kort förklaring av de engelska begreppen (angreppssätten):

Observera att i Figur 5 vilar områdena 3-5 på en gemensam grund: logistik. Detta symboliserar behovet av olika logistiklösningar inom alla dessa områden. Logistik är helt enkelt en av de viktigaste möjliggörarna för cirkulär ekonomi, oavsett om det handlar om extern eller intern logistik. Världens bästa cirkulära initiativ kan lätt bli värdelösa om logistiken äter upp alla resursbesparingar på grund av ökat resursutnyttjande från nuvarande logistiklösningar. Till exempel kan ett externt returflöde av produkten orsaka mer koldioxidutsläpp än förbränning vid deponi närmare kunden. Även om jungfrumaterial sparas, sjunker klimatprestandan och det blir ekonomiskt dyrare.

Guiden kommer inte att beskriva dessa strategier vidare i detalj, utan hänvisar er till att själva söka den informationen. Några av strategierna kommer att beröras i exemplen senare i guiden. För den som vill fördjupa sig i hur man kan använda strategierna med utgångspunkt från Circular Strategies Scanner, rekommenderar vi att läsa de sex arbetsböckerna som presenteras av CIRCit. Observera att dessa är på engelska.

Ambition

De flesta har redan mål, policys och initiativ för hållbarhet. Om ert företag redan arbetar enligt ISO 14001 är steget till att sätta och mäta cirkulära mål inte långt borta. Det viktiga är att målen är just mätbara.

Företagens ambitioner kring cirkularitet varierar naturligtvis mycket. Generellt sett finns det två ytterligheter: ett passivt/reaktivt förhållningssätt och ett aktivt/proaktivt förhållningssätt

Reaktivt

Här handlar det om att uppfylla omvärldens krav, det vill säga vad vår omvärld kräver att vi redovisar eller gör. Historiskt sett har det varit kundkrav och lagkrav. Idag blir kraven kring hållbarhetsrapportering också alltmer tongivande för fler och fler företag. Ett exempel på detta är de nya kraven på vad som ska mätas enligt ESRS, och för cirkulär ekonomi är det sektion E5:

Företagen är alltså rapporteringsskyldig, men behöver oftast inte agera. De flesta små företag är just för små för att behöva göra detta i dagsläget, men det kan ändras i framtiden.

Proaktivt

Omvärldens krav gäller givetvis här också. Skillnaden är att ett proaktivt företag också agerar för att bli bättre. De har aktiva mål som de styr efter. Målen kan vara baserade på externa krav som ESRS, eller egna mål kring specifika sociala, miljömässiga och ekonomiska frågor. Enkelt sagt: bestäm vad ni vill uppnå och börja mäta.

Exempel:

• 50% av inkommit material för produkten (summan av material direkt till produkten och indirekt för processen) ska bestå av återvunnet material.

Ditt cirkulära system

Nu är det dags att beskriva systemet som företaget avser att arbeta cirkulärt med. Med system menas ett antal enheter eller aktörer som tillsammans bildar en ordnad helhet. Det primära syftet med denna beskrivning är att tydligt definiera systemets gränser. Detta är viktigt både för intern och extern kommunikation samt avgörande för vad företaget ska mäta.

Försök att göra beskrivningen så enkel och visuell som möjligt. Ni kanske redan har en metod för att beskriva era processer som ni kan använda som grund för detta arbete. För att behålla helhetsperspektivet kan det vara klokt att dela upp systemeringen i två delar: en holistisk och en mer detaljerad.

Den holistiska delen kan baseras på produktens livscykel, medan den mer detaljerade delen bryter ner de ingående enheterna och dess flöden. Som tillverkande företag behöver ni då beskriva ert produktionssystem mer ingående. Förhoppningsvis har ni redan något att bygga vidare på. Oavsett detaljnivå så behöver systemets in- och utflöden samt interna och externa cirkulära flöden beskrivas eller visualiseras.

Förenklad metod

Guiden är inte en handbok för en specifik metod, men det behövs ett enkelt sätt som kan användas i exemplen senare. I Figur 6 har produktlivscykeln från Figur 2 omarbetats. Den visar samma flöde men ger en möjlighet att rita systemgränser på ett enklare sätt. Notera att transport nu inte är en egen aktör i bilden, utan något som sker när material ska flyttas internt eller externt.

Nästa steg i guidemetoden är att rama in systemgränserna. De är mycket grova i Figur 6, men utgör en bra början för att tydliggöra vad företaget avser att göra. Därefter ritas in- och utflöden samt interna och externa cirkulära flöden. Figur 7 visar ett exempel på hur systemgränserna kan se ut för ett företag som avser att påverka produktens cirkulära prestanda under både dess tillverkning och användning.

Var går gränsen?

När det gäller cirkulärekonomiska mätvärden och systemtänkande kan det idag upplevas som att de motverkar varandra. Å ena sidan ska mätningar göras på systemnivå enligt ramverk eller rapporteringskrav, där systemgränsen naturligt blir fabriksdörren (tillverkning). Å andra sidan innebär systemtänkande att ha ett helhetsperspektiv, vilket innebär att förstå aktörerna både före och efter fabriksdörrarna. Om företagets insatser kan mätas utanför fabriksdörren, kanske det är där systemgränsen bör dras, som i Figur 7. Om det däremot är svårt att få tag på tillförlitliga data, kan det ändå ha stor inverkan, om än på en hypotetisk nivå.

Det är bra att vara ambitiös i sin syn, då det kan inspirera andra, men var försiktig med att göra påståenden som inte kan underbyggas med data. Detta kan leda till så kallad “greenwashing”. Greenwashing, eller grönmålning, är när företag försöker framställa sig som mer miljövänliga än de faktiskt är. Det första exemplet i denna guide har en liknande frågeställning.

Det är viktigt att påpeka att det mesta inte är oföränderligt. Systemgränser kan flyttas på grund av nya omständigheter, som till exempel ny teknik, nya tjänster eller nya lagar.

Gå djupare

Det finns välutvecklade metoder för att arbeta mer systematiskt med systembeskrivningar, systemgränser och flöden. Dessa metoder kan användas när företaget har kommit en bit på vägen. Målet med de flesta av dessa metoder är att visualisera och kartlägga systemets flöden för att identifiera läckage och förluster, det vill säga slöseri. Mycket av metodiken härstammar från Lean. Här är några metoder ni kan utforska vidare. De två första är mer holistiska:

• Green Kaizen
• Enviromental Value Stream Mapping
• Waste Flow Mapping

Mäta

Nu bör det mesta vara på plats för att kunna mäta företagets cirkulära prestanda

• Målen är satta, där de flesta är mätbara.
  • Vilka cirkulära mål är tillämpliga för mätningen? (t.ex. öka återanvänt innehåll med X %, öka återvunnet material från utflöde till Y %)
• Din systemgräns är satt.
  • Vilken systemnivå är lämplig för systemet i fokus? (t.ex. en fabrik, alla fabriker, design till slutanvändaren)
• Dina cirkulärekonomiska strategier är bestämda.
  • Vilka cirkularitetsaspekter är av särskilt intresse? (t.ex. reparerbarhet, återanvändbarhet, återvinningsbarhet, livslängd)

Att bestämma vad som ska mätas är naturligtvis inte en strikt linjär process. Arbetet följer alltså inte alltid den arbetsgång vi beskrev i början. Detta är en iterativ process där mål och systemgränser kanske sätts utifrån vad som är möjligt, även om det idealt vore att sätta målen först.

De flesta mål som ska mätas, vare sig det är enligt rapporteringskrav som ESRS E5 eller ramverk som ISO 59000, anges ofta i procentenheter. Till exempel procentenheter för energibesparing, återvunnet eller deponerat material. Att tänka andelar är en bra utgångspunkt. I Figur 8 är detta illustrerat utifrån systemgränsexemplet i Figur 7.

Givetvis finns det många mätbara hållbarhetsaspekter att beakta. Växthusgasutsläpp, markanvändning, påverkan på biologisk mångfald samt sociala konsekvenser, såsom potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter, för att nämna några. Om företaget inte redan följer upp några hållbarhetsrelaterade mätetal är det viktigt att bara börja, och att då börja enkelt.

Som sista steg bör organisationen fastställa sin baslinje, som de sedan kan använda för att jämföra sina framsteg eller motgångar. Detta är helt enkelt den första mätningen. Därefter kan det vara lämpligt att bestämma olika mätperioder. Till exempel: hur ofta ska värden uppdateras och rapporteras? Det behöver inte vara samma för alla mätvärden. En senare fråga är om baslinjen ska uppdateras årligen, oftare eller mer sällan. Nu återstår det bara att börja.

Detta var det sista steget i vår förenklade arbetsgång. Vi hoppas att den kan vara till hjälp för ditt företag att börja arbeta med cirkulära frågeställningar internt, och även inspirera er att hitta lösningar utanför fabriksdörren. Cirkulär ekonomi är på många sätt beroende av allas insatser. Nu återstår det bara för er att sätta i gång.

Exempel

Det här är exempeldelen av guiden. Här utgår vi från ett fiktivt företag för att testa olika cirkulärekonomiska angreppssätt.

Företaget i exemplen designar och tillverkar sina egna produkter. Produkterna produceras både internt och hos externa partners. Företaget har även möjlighet att ha direktkontakt med slutanvändaren, vilket innebär att de kan sälja till slutkund både med och utan mellanhänder. För de flesta produkter kan slutkunden kontakta företaget för support, service eller reservdelar. Dessa områden kan vara mer eller mindre utvecklade för företaget, men det finns potential att vidareutveckla dem.

Oroa er inte om ert företag inte passar in i den beskrivningen. Syftet är att enkelt visualisera olika angreppssätt och frågeställningar. Ert företag kan säkerligen relatera till någon del.

Företaget BAUAB

BAUAB AB är en svensk tillverkare av elverktyg och tillhörande tillbehör som grundades 1933. Företaget är känt för att tillverka högkvalitativa elverktyg som används i både professionella och hobbysammanhang.

Företaget har ett brett utbud av produkter, inklusive borrhammare, slipmaskiner och skruvdragare. De har också utvecklat en rad specialiserade verktyg, som exempelvis rörklippare och skärmaskiner.

Produkterna är kända för att vara pålitliga och hållbara, vilket har gjort dem populära bland professionella användare. Detta har bidragit till att stärka varumärket BAUAB. Marknaden är främst Europa men även Nord Amerika.

Runt millennieskiftet differentierade BAUAB sina produkter i ett hobby- och proffssegment för att bibehålla sin volym. Då hobbysegmentet är priskänsligt med tuff konkurrens förlade BAUAB mycket av hobbyprodukteras utveckling och produktion i Asien. Undantaget är batteriepacken som delar teknik och utveckling med proffssegmentet.

Sedan 2020 har företaget en ny VD som har ett starkt intresse för hållbarhetsfrågor och vill utveckla företaget än mer i den riktningen. Framför allt ser VD:n att företaget har bra möjligheter att särskilja sig från konkurrenterna och stärka sitt varumärke i den riktningen.

Produkten i fokus

Den produkt som används i exemplen är en batteridriven skruvdragare från hobbysegmentet (Figur 9). Tillverkningen sker i Asien, och delar av utvecklingen sker också där. Det handlar då om den interna elektroniken som är kompatibel med BAUAB:s batteripack. Komponenterna som utgör drivlinan och verktygshållaren (chucken) utvecklas också i Asien, men dessa kan betraktas som standardkomponenter.

BAUAB designar produkten utifrån dessa komponenter samt sina egna, relativt enkla, designattribut. Liksom de flesta andra tillverkare av elverktyg har de olika produktsegmenten sin egen distinkta färg. För hobbysegmentet använder BAUAB en färg de kallar “Super Green”. Nu är det dags att uppdatera verktygen till plastinsprutning eftersom de är slitna. Detta ger ett bra tillfälle att se över hela produktens design och tillverkning.

Materialförteckning – B.O.M

En viktig del i en produkts livscykel är materialförteckningen, även kallad “bommen”. Bommen är en försvenskning av det engelska uttrycket Bill of Material (B.O.M.). Enkelt uttryckt är det en lista över alla ingående delar och komponenter i produkten. För varje rad i listan anges, förutom antalet som behövs, även olika värdemätare. Den värdemätare som i princip alltid finns med är priset. Därefter kan man lägga till de värdemätare som är viktiga för sitt ändamål. I en livscykelanalys kan det till exempel vara koldioxidekvivalenter för olika steg i produktens livscykel.

I Tabell 1 visas en enkel BOM med en kort beskrivning av varje komponent. Observera att vi har exkluderat kablage och skruvar, samt att de större komponenterna inte är nedbrutna i sina beståndsdelar. Batteriet är också exkluderat eftersom det kan ses som en separat produkt som är gemensam för flera produkter i sortimentet och inte är i fokus här. Syftet med denna tabell är att kunna referera till olika komponenter i exemplen.

#	Beskrivning	Funktion	Material	Tillverkningsprocess	Bild
1	Skruvdragarhus Vänster	Håller komponenter på plats	ABS + TPU	Formsprutning (tvåskotts)
2	Skruvdragarhus Höger	Håller komponenter på plats	ABS + TPU	Formsprutning (tvåskotts)
3	Avtryckare + pcb-kapsling	Gränssnitt motorstyrning	ABS	Formsprutning
4	Väljare hastighet	Styra utväxling	ABS	Formsprutning
5	Väljare rotationsriktning	Rotationsriktning	ABS	Formsprutning
6	Väljare moment	Åtdragningsmoment	ABS PA Stål	Färdigmonterad standardkomponent
7	Växellåda	Ändra utväxling, kraftöverföring	PA Stål	Färdigmonterad standardkomponent
8	Chuck	Hållare av verktyg (t.ex. borr)	ABS Stål	Färdigmonterad standardkomponent
9	DC-motor	Moment och rotation	Stål Koppar Ferrit magnet	Färdigmonterad standardkomponent
10	Elektronik (pcb)	Motorstyrning	Harald Mix	Färdigmonterat kretskort

Exempel A – Byte av material och leverantör

I det första exemplet står BAUAB inför en vanlig utmaning som många företag möter när de utvecklar egna produkter. BAUAB designar produkten och har tydliga kravspecifikationer inom flera områden. Men eftersom de inte tillverkar produkten själva och använder många standardkomponenter, är deras möjlighet att påverka olika cirkulära parametrar begränsad, särskilt som en relativt liten aktör inom segmentet skruvdragare.

Nu är det dags för BAUAB att investera i nya formsprutningsverktyg för flera av produkterna inom hobbysegmentet. Detta ger en möjlighet att uppdatera designen för skruvdragaren. BAUAB har som ambition att undersöka vilka förändringar som kan göras på produkten och i leverantörskedjan, trots de tidigare nämnda begränsningarna. De bedömer att de bör kunna påverka den cirkulära prestandan på något sätt i alla tre steg som visas i Figur 11.

Mer konkret anser BAUAB att följande är rimligt i de olika stegen:

Efter en kopp kaffe och en diskussion med produktutvecklingsteamet beslutade BAUAB:s VD att inte fokusera på själva användningen. Anledningen är att BAUAB redan har gjort vad de anser vara ekonomiskt möjligt för att öka produktens livslängd. Detta gjordes för flera år sedan när batteriet blev utbytbart. Historiskt sett har batteriet varit anledningen till att konsumenter behövt köpa en ny enhet, eftersom det slutat prestera eller fungera. Numera är det standard i branschen att kunden enkelt ska kunna byta batteri. Drivkraften bakom detta har inte varit att förbättra hållbarheten, utan att ge kunden möjlighet att äga fler verktyg till en lägre kostnad.

Batteripaket är ett utmärkt exempel på när ekonomiska och hållbarhetsmässiga incitament går hand i hand. Genom att designa produkten i moduler blir det enklare att byta ut och uppgradera delar av produkten, vilket förlänger dess livslängd och minskar avfallet, samtidigt som det ger möjlighet att tjäna pengar utan att linjärt öka resursuttagen. _{Notera: Denna lösning refererar till [RESTORE, REDUCE & AVOID ⇨ PRODUKTENS ANVÄNDNING ⇨ produktens livslängd ] i Circular Strategies Scanner från Figur 5.}

Skruvdragarens övriga komponenter med högt slitage, såsom chuck, växellåda och DC-motor, är billiga standardkomponenter. Därför avser BAUAB inte att ersätta eller investera i utvecklingen av dessa för hobbysegmentet. Det återstår att fokusera på tillverkning och sluthantering med målet att minska det planetära avtrycket. Ambitionen är att välja material med bättre cirkulär prestanda och att granska vilka leverantörer som kan erbjuda de bästa lösningarna ur ett hållbarhetsperspektiv. Med detta som utgångspunkt fastställs system och systemgränser enligt Figur 12.

Vad gör BAUAB

Huvudansvaret i detta exempel ligger hos BAUAB:s produktutvecklingsteam, men även företagets inköpsavdelning behöver bidra genom att granska leverantörskedjan. Med utgångspunkt från Figur 12  och Circular Strategies Scanner, väljer BAUAB de strategier de ska utgå ifrån och sammanställer dessa i Figur 13.

Inköpsteamet

Förutom att utvärdera leverantörerna, behöver inköpsteamet även stödja produktutvecklarna i att hitta leverantörer för de komponenter och råmaterial som ska ändras på skruvdragare för att förbättra dess cirkulära prestanda. Till exempel kan det handla om att hitta leverantörer eller tillverkare av olika plastgranulat. I Figur 13 har de områden som produktutvecklarna ska få stöd med markerats under rubriken Råmaterial och Inköp. Dessa områden kommer att behandlas i nästa sektion som handlar om produktutvecklingen.

Inköpsteamets mer specifika uppgift i detta exempel är att utvärdera leverantörerna, särskilt de som kan tillhandahålla standardkomponenterna. I Figur 13 har de områden som de ska granska markerats under rubriken Tillverkning.

I många fall handlar det om att få tillförlitlig information från leverantörerna. Standardkomponenterna är egna artiklar eller produkter, oftast från olika fabriker. Inköpsteamet planerar därför att begära en så kallad EPD från alla leverantörer. En Environmental Product Declaration (EPD) är en miljödeklaration som beskriver en produkts miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv. Kort sagt, en EPD är en sammanfattning av en LCA i ett lättförståeligt och standardiserat format.

Det är inte säkert att alla leverantörer kan tillhandahålla en EPD, och det är inte säkert att en EPD innehåller all den kvalitativa information som efterfrågas. Inköpsteamet har dock lång erfarenhet av att besöka leverantörer och vet vad de ska fråga om och titta efter. Utöver BAUAB:s ordinarie krav på leverantörerna, som till exempel kvalitetsarbete, ska de även se över följande cirkulärekonomiska strategier med leverantörerna (från Figur 13):

Hållbar produktion och effektivitet (internt)

• Detta omfattar hur effektiva tillverkningsprocesserna är och hur miljörisker hanteras. Exempelvis:
  • Hur mycket spill genereras av tillverkningsprocessen (%)?
  • Hur mycket energi krävs för att producera produkten?
  • Hur effektiv är logistiken (flöden, transporter)?
  • Finns det ett miljöledningssystem (t.ex. ISO14001)?
  • Hur hanteras miljöfarligt avfall?
• En bra EPD kan vara till hjälp här.

Återvinna material (internt)

• Hur arbetar leverantören med att återvinna material i sina interna processer? Exempelvis:
  • Materialspill från en process återanvänds som råvara.

Spill (externt)

• Använder andra verksamheter leverantörens spill? Exempelvis:
  • Spillvärme som inte kan användas i egna processer kan gå till fjärrvärme eller elproduktion
  • Materialspill från en process återanvänds som råvara av en annan verksamhet.

Återvinna/återhämta (internt)

• Hur arbetar leverantören med energiåtervinning, eller kompostering? Exempelvis:
  • Spillvärme från en process används till uppvärmning eller i en annan process. 

Mäta

Inköpsteamet kommer att välja leverantörer baserat på de parametrar som tidigare nämnts och som de anser vara bäst. Vi kommer inte att ge specifika exempel eftersom verkligheten inte är förutbestämd. Det är viktigt att, vid valet av leverantör och i relationen med dem, säkerställa ett kontinuerligt utbyte av data kring de cirkulära mätvärdena som de kan erbjuda. Naturligtvis gäller detta all hållbarhetsrelaterad data, men i denna guide fokuserar vi på de cirkulära mätvärdena. Se Figur 14 för inspiration.

Produktutvecklingsteamet

Produktutvecklarna vet att BAUAB inte har kontroll vad som händer med skruvdragaren när den väl har nått slutkunden. Det mest troliga är att den hamnar i ett återvinningsflöde någonstans i världen. Det är rimligt att tänka att skruvdragarna kommer blir demonterad från sin drivlina och elektronik. Delarna blir sedan söndermalda och återvunna om mjöligt. 

BAUAB strävar efter att förbättra skruvdragarens cirkulära prestanda enligt de gulmarkerade strategierna i Figur 13. Därför undersöker de vilka material som enkelt kan bytas ut i skruvdragaren. Målet är att öka återvinningsgraden och undvika att material förbränns eller hamnar på deponi, samt att använda klimatsmarta råmaterial i konstruktionen. Detta omformuleras till två krav som produktutvecklingsteamet använder som referens:  

	Materialval bör i största möjliga utsträckning vara förnybara eller återvunna och hålla den lägsta nödvändiga kvaliteten (återvunna material kan ibland ha lägre kvalitet).
	Materialval ska också beaktas ur ett livscykelperspektiv. Hur svårt är det att kemiskt eller mekaniskt återvinna materialet till en acceptabel kvalitet för återanvändning?

Färdigmonterade komponenter

De utgår från bommen i Tabell 1 för att bedöma vad de rimligen kan påverka med utgångspunkt från de ovan nämnda kraven. Drivlinan, DC-motorn (#9), växellådan (#7) och chucken (#8) består till största delen av metall. Dessa komponenter innehåller även fossilbaserade plaster som bidrar till CO₂-utsläpp, men deras påverkan är relativt låg i jämförelse. Metalldelarna, tillsammans med elektroniken, har största klimatpåverkan (CO₂), och detta trots att vi kan anta att det mesta av metallen kommer att återvinnas.

Många av insikterna om skruvdragarens klimatpåverkan kommer från BAUAB:s granskning av leverantörernas EPD:er. Produktutvecklarna har också börjat använda stödet i den CAD-mjukvara de använder vid produktdesign. Med denna mjukvara kan de snabbt fylla i bommen med värdemätare för både miljö och klimat genom att för varje komponent ange dess material och ursprung. På så sätt kan de tidigt bedöma vilken klimatpåverkan deras val av material och leverantör har.

Motorstyrningens elektronik (#10) har för närvarande en betydande klimat- och miljöpåverkan trots sin lilla storlek. BAUAB har svårt att göra betydande förändringar i konstruktionen, även om den tillverkas enligt deras specifikationer. Det är viktigt att hitta en bra leverantör, men grundproblemet ligger i hela leveranskedjan för elektronikkomponenter. Det handlar om de många olika råvaror och kemikalier som behövs, samt den relativt energikrävande processen för att tillverka komponenterna.

Positivt nog tas elektroniken allt oftare om hand i återvinningssystem runt om i världen. Dock finns det få ekonomiska incitament för att återvinna detta kretskort (#10), eftersom det innehåller mycket lite koppar och inget guld. Återvinning av elektronik är tekniskt komplicerat eftersom produkterna innehåller många olika material som måste separeras och behandlas på olika sätt. Därför behövs ekonomiska incitament eller lagar för att det ska ske. I EU finns till exempel WEEE-direktivet (Waste Electrical and Electronic Equipment), som ställer krav på insamling och återvinning.

Plastartiklar

De återstående komponenterna i Tabell 1 (bommen) består utav plast. De små artiklarna (#3 - #5) kan återvinnas om återvinningssystemet hanterar ABS-plast, men det är troligt att de två höljeshalvorna (#1, #2) kommer att förbrännas. Anledningen är att skruvdragarens hölje är tillverkat av två sammanfogade material, ABS och TPU, som inte kan separeras mekaniskt. Detta gör mekanisk återvinning svår, vilket idag är den vanligaste metoden för att återvinna plast.

Produktutvecklingsteamet tittar därför på många alternativa plastmaterial till skruvdragaren, framför allt plaster gjorda med förnybar råvara. De är pragmatisk inför skruvdragarens plastartiklar verkligen kommer att återvinnas och förespråkar att använda ABS och TPU som delvis är gjorda med förnybar råvara såsom majs (biobaserad plast). Fördelarna är att de inte behöver byta till nya typer av material, men är för tillfället är betydligt dyrare än fossilbaserade. Denna ändring skulle innebära en mindre klimatpåverkan än dagens lösning även om plasten eldas upp i slutändan, men den cirkulära prestandan är oförändrad.

BAUAB vill säkerställa att fler plastartiklar återvinns och söker därför ett alternativ till ABS, som idag är svårare att separera på de flesta återvinningsanläggningar. Produktutvecklarna överväger att använda PET i stället. PET är en av de mest återvunna plastsorterna, främst eftersom det används i olika typer av dryckesflaskor. Det är en ren plast utan tillsatser som förändrar dess egenskaper, vilket gör den lättare att återvinna till ny råvara. Dessutom har PET materialegenskaper som är viktiga för att fungera som ersättare till ABS i skruvdragarhuset, såsom seghet och tålighet mot tuffa tag.

Det finns några utmaningar. PET är ett dyrare material, cirka 20% tyngre och känsligare för värme än ABS. Detta måste beaktas vid omkonstruktionen av huset, bland annat genom att säkerställa tillräcklig ventilation runt DC-motorn. Dessutom är det svårt att få tag på PET tillverkat av 100% förnybara resurser; det är till och med utmanande att hitta PET med 30% förnybart innehåll.

Till slut bestämmer sig produktutvecklarna för att använda återvunnen PET, även kallad rPET. Eftersom plasten inte ska användas till matförpackningar kan de välja rPET av lägre kvalitet, som färgas “Super Green” precis som BAUAB:s övriga verktyg i hobbysegmentet. Detta innebär att materialet kan ha ungefär samma klimatpåverkan som de förnybara alternativen, vilket är fantastiskt, och dessutom är det inte så dyrt. Ett möjligt problem är att den starka gröna färgen ökar risken för att materialet ändå går till förbränning i stället för återvinning, men det är inte säkert eftersom framtidens plaståtervinning ständigt utvecklas.

Det finns en till plast som används i skruvdragarhuset och det är TPU. Den är mjuk och gummilik, och har därför även en viss stötdämpande effekt. Det är något som alla tillverka av handhållna verktyg gärna överdriver för att ge ett robust intryck. Produktutvecklarna kan därför inte eliminera det helt. För att minska klimatpåverkan så används TPU gjort av 30% återvunnen råvara. TPU med 100% återvunnen råvara finns men är svår att få tag i.

Designändring

Produktutvecklingsteamet har fortfarande några utmaningar att lösa. Den viktigaste är att separera plastmaterialen rPET och TPU så att de inte kemiskt sammanfogas under tillverkningsprocessen, vilket försvårar separationen av materialen vid återvinning. Lösningen är att designa en separat del för greppet i TPU, som mekaniskt kläms fast mellan de två rPET-husen. Detta är en kompromiss där TPU endast används där det verkligen behövs, och materialen förblir separerade. Det är också nödvändigt att minska mängden TPU eftersom det till stor del fortfarande är fossilbaserat och för närvarande troligen inte kommer att återvinnas. Figur 15 illustrerar designändringarna för skruvdragaren med de nya materialen och lösningarna.

Mäta

Det är betydligt svårare att följa upp vad som händer vid sluthanteringen eftersom BAUAB inte är involverade i den delen av flödet, det vill säga, de återvinner inte sina egna produkter. Detta gör det svårt att samla in data från den processen. Därför måste de vara försiktiga med hur de kommunicerar designändringar som syftar till att förbättra cirkulariteten vid sluthanteringen. Självklart ska BAUAB lyfta fram att de har beaktat detta i sin marknadskommunikation, men de kan inte påstå att det leder till någon faktisk hållbarhetsförbättring eftersom de inte kan mäta det. Annars skulle det vara greenwashing. Däremot går det utmärkt att marknadsföra hållbarhetsförbättringar i materialvalen eftersom dessa går att mäta.

Sammanfattning

I det här exemplet har BAUAB valt en av många möjliga vägar för att förbättra den cirkulära prestandan hos sin skruvdragare för hobbysegmentet. Vi har följt den förenklade arbetsgång och metod som beskrivs i guiden:

BAUAB har försök arbeta med systemtänk och ambitioner. Det har lett till att de har satt upp ganska vida systemgränser. Inom dessa gränser har de sedan valt olika strategier för cirkulär ekonomi för att hitta lämpliga lösningar.

Målet med exemplet är inte att ge 100% korrekta svar på alla frågor, utan att demonstrera tankegången. Det bör nämnas att det som presenteras inte är taget ur luften, men vissa lösningar kan vara svåra att genomföra i praktiken. Till exempel: hur funktionell är en skruvdragare tillverkad av rPET? Det vet vi helt enkelt inte.

Hur ser då den cirkulära prestandan ut? Vilka mätvärden har vi förbättrat jämfört med baslinjen för de nuvarande skruvdragarna? I detta exempel beror förbättringarna främst på hur effektiva BAUAB:S underleverantörerna är, och hur de utnyttjar sina resurser. Om ditt företag är en legotillverkare är det tydligt hur värdefull information om era processer kan vara för era kunder, kanske i form av en EPD.

BAUAB har definitivt förbättrat den cirkulära prestandan med sina designändringar, men jämfört med baslinjen är förändringarna procentuellt små ur ett klimat- och miljöperspektiv. Förändringar av skruvdragarens plastartiklar har, som tidigare nämnts, inte den största påverkan just nu. 

Avslutningsvis kan vi konstatera att detta exempel endast försöker förbättra kretsloppet för skruvdragaren. I början av guiden betonade vi också vikten av ekonomisk frikoppling inom cirkulär ekonomi. I detta exempel är frikopplingen näst intill obefintlig, med undantag för batteripakets modulära design. Den modulära designen ger nämligen BAUAB en möjlighet att sälja ett nytt batteripack i stället för en helt ny skruvdragare. Att utforska hur BAUAB kan förbättra den ekonomiska frikopplingen görs dock bäst i ett annat exempel.