DENNA GUIDE är uppdaterad 250217 gällande länkar

Inledning

”Första hjälpen i hållbarhet” är en handbok som främst vänder sig till små- och medelstora företag (SMF). Den riktar sig särskilt mot tillverkande företag men är även värdefull för verksamheter som utvecklar eller köper in hårdvaruprodukter och komponenter. Den erbjuder konkreta tips, insikter och en övergripande orientering inom viktiga områden för hållbarhet. Informationen är även användbar för alla som vill öka sin
kunskap om hållbarhet och hur de kan bidra till en mer hållbar värld, både i stort och smått.

Teknikföretagen gjorde under 2019 och 2022 en hållbarhetsenkät bland sina medlemmar för att identifiera de områden där SMF-bolag specifikt efterfrågar mer stöd inom hållbarhet. Resultatet av denna hålbarhetsenkät ligger till grund för val av områden att fokusera på i dessa guider och utfallet blev enligt nedan:

• Inspiration och guidning på hur man kommer i gång med sitt hållbarhetsarbete.
• Lagar & regelverk kring hållbarhet idag och framåt.
• Information om vad cirkulär ekonomi kan innebära för ditt företag.
• Tips på relevanta kurser/utbildningar i hållbarhet.
• Stöd kring hur man angriper energi och utsläpp.
• Standarder & produktmärkning.
• Information om kemikalielagkrav.

Södertälje Science Park och IUC genomför i samverkan med andra projektpartner även kvalitativa intervjuer med SMF bolag för att förstå deras behov inom området hållbarhet och dessa behov förändras i takt med omvärldens krav.

Första hjälpen i hållbarhet består bland annat av fyra guider med ett orienterande innehåll kring hållbarhet och cirkularitet. Där finns inspiration och information kring viktiga lagar och regelverk, länkar till andra källor samt några tips och medskick.

Guide 1: Orientering i hållbarhet - historia & framtid

Guide 2: Rapportering, lagar och regelverk

Guide 3: Beräkningar av miljö & klimat

Guide 4: Cirkulär ekonomi för tillverkande företag

Metoder & Verktyg: Här beskrivs korta metoder och verktyg som används idag hos flera företag och som tagits fram bland annat i forskningsprojekt mellan Industri och akademi alternativt foldrar, böcker som kan ge inspiration i arbetet mot en mer hållbar industri.

Fallstudier: Här får du möta företag som arbetar med att sätta hållbar produktion i centrum och ta konkreta steg mot en grönare framtid. Vi samlar ett antal företags exempel och projekt som implementerat och testar nya initiativ kring hållbarhet och cirkularitet där företag får berätta kort om hur de arbetat med detta i olika områden.

GUIDE 1 är en övergripande introduktion till hållbarhet som ger en överblick över centrala initiativ, policies och ramverk. Här utforskas deras ursprung, aktuella riktlinjer och hur företag kan integrera hållbarhet för att skapa en mer ansvarsfull framtid.

Hållbarhetsresan och begrepp

I en tid där hållbarhet får allt större betydelse, står företag inför utmaningen att utveckla en effektiv strategi för sitt hållbarhetsarbete. För att påbörja denna resa är det viktigt att förstå de grundläggande principer och ramverk som definierar hållbara affärsmetoder samt hur dessa kan integreras i det kontinuerliga förbättringsarbetet.

Alla företag behöver definiera sin väg och resa i hållbarhetsarbetet. En övergripande orientering och förståelse i området hållbarhet kan hjälpa till för att komma i gång både i det stora och det lilla. Resan ser olika ut beroende på var man befinner sig och vilken kompetens och kultur som finns inom företaget. En viktig aspekt i arbetet är att synliggöra för organisationen vad hållbarhet innebär och integrera förbättringsarbetet kopplat till detta som en naturlig del av det dagliga arbetet.

En del företag kopplar sin strategi och mål till tre dimensioner, detta beskrivs internationellt med tre begrepp, ”People, Planet, Profit ” som på svenska översätts ”Människa, Miljö, Ekonomi ”. Dessa tre aspekter utgör den så kallade ”basen” inom hållbarhetskonceptet, där varje del är lika viktig för att uppnå långsiktig hållbarhet. Längre fram beskrivs begreppen mer i detalj, var de kommer ifrån kopplat till olika initiativ som arbetats fram över åren och begreppen upprepas genom de fyra olika guiderna.

Dessa guider beskriver olika sätt att bidra inom de tre områdena ”Människa, Miljö och Ekonomi” – områden som är sammanlänkade och avgörande för att skapa en hållbar industri. De nya lagar och regelverk som nyligen har införts, lägger allt större vikt vid att rapportera företags hållbarhet ur ett finansiellt perspektiv. Mer om detta kan du läsa i guide 2: ”Rapportering, lagar och regelverk”.

- Begreppen klimat, miljö och hållbarhet

Klimat, miljö och hållbarhet är tre sammanflätade och avgörande ämnesområden som berör planeten, dess ekosystem och människans påverkan på vår värld. Här beskrivs kort varje begrepp och deras
samband:

Klimat: Klimatförändringar hänvisar till den långsiktiga förändringen av klimatmönster på jorden och omfattar risker såsom ökade medeltemperaturer, förändringar i nederbördsmönster, stigande havsnivåer och intensifierade extrema väderhändelser.

Klimatet är en viktig faktor för jordens ekosystem och påverkar allt från växtlighet och djurliv till människors livsstil och ekonomi. Klimatförändringar, särskilt global uppvärmning, utgör en stor utmaning och orsakas av mänskliga aktiviteter som utsläpp av växthusgaser främst t.ex. N₂O, CO₂, CH₄ samt olika fluorerade gaser (HFC,PFP, SF₆).

Källa: FNs klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) rapporten från 9 aug 2022.

Miljö: Miljö hänvisar till den omgivande naturen och alla ekologiska faktorer som påverkar planeten och dess biologiska mångfald. Miljön inkluderar ekosystem, luft, vatten, mark och allt levande på jorden. Skyddet och bevarandet av miljön är avgörande för att bibehålla en hälsosam planet och stödja människors välfärd. Mänskliga aktiviteter som avskogning, förorening, överfiskning och ökad urbanisering påverkar miljön negaivt och hotar många djur- och växtarter. Bevarandeinsatser och regleringar är nödvändiga för att hantera dessa hot och upprätthålla en balans i ekosystemen.

Hållbarhet: Hållbarhet är en grundläggande filosofi som syftar till att tillgodose dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillgodose sina. En hållbar utveckling integrerar sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv och strävar efter att balansera ekonomisk tillväxt med miljöskydd och social rättvisa. De tre dimensionerna innefattar:

• Ekonomisk hållbarhet handlar om att utveckla ekonomi och välstånd på ett sätt som är långsiktigt och inte utarmar resurserna.
• Social hållbarhet handlar om att säkerställa att samhällen är inkluderande, rättvisa och hälsosamma för alla sina medlemmar.
• Miljömässig hållbarhet innebär att bevara och skydda planetens ekosystem och naturresurser för framtida generationer.

Integrera hållbarhet i företagskultur och förbättringsarbete

Genom att kartlägga verksamhetens miljöpåverkan, till exempel i produktion, blir det lättare att prioritera områden för förbättring. Detta kan göras genom att synliggöra slöserier ur ett hållbarhetsperspektiv och låta medarbetare föreslå förbättringar.

Att samla in data möjliggör att mäta framsteg och följa upp miljö- och klimatmål, samtidigt som det sparar resurser inom alla tre perspektiv: Människa, Miljö, Ekonomi. Bilden beskriver olika områden där tillverkande företag kan påverka direkt eller indirekt. Ett första steg är att förstå sin påverkan inom t.ex. området MILJÖ och kartlägga förbättringar som bidrar till snabb och stor effekt.

Källa bild: Greengoat bilden visar några exempel på påverkansområden kopplar Miljö (Planet).

- Ledarskap, metoder och arbetssätt som stöd i förbättringsarbetet

En framgångsrik implementering av hållbart företagande kan kräva att några viktiga faktorer och strukturer finns på plats, som möjliggör integrering av miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarhets principer i verksamheten. Exempelvis:

1. Ett modigt ledarskap och engagemang från högsta ledningen: Ledningen prioriterar hållbarhet och integrerar det i företagets strategi och affärsmål. Genom att föregå med gott exempel skapas en hållbarhetsdriven kultur som stöder företagets långsiktiga vision.
2. Tydliga mål och strategier: Tydliggöramätbara hållbarhetsmål som täcker miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Hållbarhet ska vara integrerat i affärsstrategin och genomsyra alla delar av verksamheten, från exempelvis inköp och produktion till försäljning och kundservice.
3. Kultur och värderingar som stödjer hållbarhet: Företagets kultur och värderingar stödjer hållbarhet, där medarbetare förstår dess betydelse och hur de kan bidra. Detta kräver utbildning, kommunikation och att hållbarhet integreras i beslutsfattandet.
4. Engagerade medarbetare och kompetens: Medarbetarengagemang är avgörande för att nå hållbarhetsmålen och kan stärkas genom delaktighet och utbildning. Kompetensutveckling inom hållbarhet på alla nivåer i företaget är nödvändig för effektiv integration.
5. Resurser och verktyg: Hållbarhetsinitiativ kräver ekonomiska och organisatoriska resurser. System för att mäta och följa upp hållbarhetsarbetet är viktiga och hjälper företaget att förstå sin påverkan och sina framsteg. Inför framtida kund eller lagkrav är detta även en konkurrenskraft.
6. Samarbete och transparens: Att samarbeta med externa intressenter så som kunder, leverantörer och myndigheter för att främja hållbara lösningar och uppmuntra hållbar innovation. Transparens kring mål och framsteg genom rapportering är avgörande för att bygga förtroende.

Med stöd av ledningen och en kultur som drivs av tydliga värderingar och principer, där alla medarbetare känner ägandeskap, skapas bra förutsättningar för att leda företaget vidare i resan mot ett mer hållbart företagande. Systematik och struktur skapar förutsättningar och möjligheter att förändra tillsammans med de medarbetare som finns i företaget. Ett exempel på detta kallas Lean-ledarskap.

Lean-ledarskap är en ledarskapsfilosofi som bygger på principerna inom Lean-metodiken. Det fokuserar på att skapa värde genom att främja ständiga förbättringar, eliminera slöseri och stödja medarbetarna i att ta ansvar för processer och resultat. Lean-ledarskap handlar om att skapa en kultur där alla nivåer i organisationen strävar efter ökad effektivitet och kvalitet, samtidigt som man sätter människorna i centrum.

Här ges några exempel på metoder, modeller och arbetssätt några med lean-filosofin som genomgående inspiration. Tidslinjen visar när arbetet påbörjades eller första utgåvan lanserades.

Inspiration

Boken ”Ledarstegen - till Modigare Ledarskap med Struktur och Tuff Omsorg”

Boken ”LEDARSTEGEN” erbjuder insikter om hur man kombinerar lean-principer med effektivt ledarskap för att nå bättre resultat. Genom ”LEDARSTEGEN” (modellen) kan du strukturera ditt arbete och fokusera på centrala aspekter av bra ledarskap för att uppnå dina mål med verktyg som hjälper er att skapa ett enhetligt ledarskap, i sann lean-anda. Bilden visar modellen ”LEDARSTEGEN”, som lyfter fram viktiga
aspekter att arbeta med, fördelade på fem steg. Modellen utgår från två perspektiv: ledarbidrag och samarbete. Här får du som ledare inspiration att nå större framgång genom att bygga ett starkt och sammansvetsat lag. Fokus ligger på att främja en osjälvisk vilja till samarbete, kombinerat med att visa
både tydlighet och omtanke för teamet.

Integrera Lean filosofin i grönt förbättringsarbetet i produktion

Green Kaizen

En metod som använts av flera företag i sitt gröna förbättringsarbete kallas Grön Kaizen manual som lanserades 2022. Grön Kaizen är ett stöd för att jobba med miljöförbättringar på den egna arbetsplatsen. Metoden är framtagen för industrin men kan även användas i andra sammanhang och bygger på ett PDCA (Plan-Do-Check-Act) inspirerat arbetssätt. Handboken skall hjälpa dig att komma igång med Grön Kaizen och integrera miljöaspekter i ditt kontinuerliga förbättringsarbete.

Green Kaizen

Scanias produktionssystem (SPS): Integrera Lean-filosofin i utvecklingen av produktionssystem

Scania Production System (SPS) började ta sin form under 1990-talet. Med inspiration från Toyota Production System (TPS) ville Scania skapa sitt eget produktionssystem för att förbättra kvalitet, effektivitet och flexibilitet i sina tillverkningsprocesser. SPS bygger på samma kärnprinciper som Lean och TPS, såsom eliminering av slöseri, kontinuerlig förbättring (Kaizen) och ett starkt fokus på att engagera alla medarbetare i förbättringsarbetet.

Scanias SPS book/folder är en bra sammanfattning med tydliga exempel som visar metoder och arbetssätt som implementerats och används i Scanias organisation.

Kort summering av innehållet i SPS guiden:

• Prioriteringar
• Sätt att tänka och göra – beskrivet i en tankemodell
• Värdering & principer
• Standardisering
• Träning - (4 stegs-modell) och kompetensmatriser
• ANDON – när problem uppstår kalla på hjälp
• Pulsmöten
• 5S – Sortera, Systematisera, Skick, Standardisera, Skapa goda vanor
• Problemlösning, 24H rapport
• 7+1 sorters slöserier

Citat ur foldern: ” SPS är ett stöd och en hjälp i hur vi arbetar på rätt sätt med förbättringar. Vår tanke-modell länkar ihop det resultat vi får med våra metoder, principer och värderingar. SPS ger oss ett gemensamt sätt att jobba på, var i organisationen vi än är. Det hjälper oss att prioritera. Våra värderingar ger oss en stadig grund att stå på och tillsammans med våra principer ger de oss en kompass att navigera efter när vi ska välja metod att arbeta efter.”

" Grunden är våra värderingar och vårt ledarskap. Våra principer är väggar, golv och tak. Delarna är beroende av varandra och alla delar måste vara på plats för att huset ska fungera som det är tänkt.”

”Ofta använder vi SPS-huset för att beskriva hur de olika delarna av produktionssystemet hänger ihop. På samma sätt som i ett vanligt hus, byggs produktionssystemet från grunden och uppåt."

Metoder och verktyg

Det finns många handböcker och metoder som stödjer hållbarhetsarbetet, avfallsflöden, värdeflödes- kartläggning med miljö i fokus, visuell styrning och livscykelanalys. Listan hänvisar till några av dessa.

Standarder som stöd i miljöarbetet

Att arbeta enligt ett miljöledningssystem, som till exempel ISO 14001, kan vara ett effektivt sätt att knyta samman sitt fortsatta arbete med miljö och klimat. Att betrakta verksamheten ur ett ”grönt perspektiv” kan underlättas genom att använda korrekta standarder som stöd. Listan ger en överblick över några av de standarder som finns kopplade till miljö. Dessa kan fungera som stöd och vägledning vid införandet av ett systematiskt arbetssätt, anknyta till mål och visioner samt hjälpa till att uppfylla de lagkrav som gäller idag och i framtiden. Läs mer på SIS (Svenska Institutet för Standarder).

Stöd i hållbarhetsresan

Det finns olika sätt för företag att påbörja eller utveckla sin hållbarhetsresa. Företag kan söka stöd från experter, via exempelvis kommunala och regionala science parks, Industriella Utvecklings Centra (IUC) och andra aktörer inom Sveriges innovationsstödsystem.

Hållbarhet - historia

Det globala hållbarhetsarbetet, som omfattar allt från initiativ till direktiv, lagar och regelverk, grundar sig på flera års samarbete mellan olika globala och internationella institutioner och organisationer. Dessa organisationer har som gemensamt mål att främja samarbete, fred, säkerhet, och utveckling på global nivå mellan alla världens länder.

Många forskningsresultat visar på negativa effekter på miljö och hälsa av t.ex. farliga kemikalier, växthusgaser och förändringar i den biologiska mångfalden i närmiljön. Dessa resultat har påverkat och bidragit till förhandlingar mellan olika parter och aktörer i olika länder och regioner. De utgör också ett stöd i arbetet med att skapa nya initiativ och direktiv mellan olika regioner och länder.

Några viktiga historiska händelser som har påverkat de lagar och regelverk som finns idag beskrivs nedan. Dessa händelser har t.ex. mynnat ut i de Globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030 som idag används av många företag för att definiera t.ex. sina mål och visioner samt visualiserar hur de arbetar med lösningar och åtgärder över tid. Dessa åtgärder kan direkt eller indirekt påverka hållbarhet på många plan där samspelet mellan människa, ekonomi och miljö är viktigt för att lyckas.

"Silent spring" eller "Tyst vår"

Boken "Silent spring" som vi kallar "Tyst vår" på svenska är skriven av Rachel Carson och publicerad 1962, är en av de mest inflytelserika böckerna inom miljörörelsen. Boken visar och beskriver de negativa effekterna av bekämpningsmedel på miljön och människors hälsa, lyfts t.ex. en särskilt syntetisk kemikalie, giftig för människor känt som DDT (diklordifenyltrikloretan).

Genom en fiktiv berättelse beskrivs hur kemikalier sprider sig i ekosystemet och påverkar fåglar, fiskar och människor. Sammanfattningsvis argumenterade Rachel Carson för hållbara och ekologiska alternativ till kemikaliebaserad skadedjursbekämpning genom att uppmuntra biologiska metoder, integrerat växtskydd, och ett mer försiktigt och ansvarsfullt tillvägagångssätt för att skydda både naturen och den mänskliga hälsan. "Silent spring" har haft en varaktig inverkan och är fortfarande relevant i dagens miljödebatt.

Summerat lyfter boken fram flera områden som vi valt att summera enligt nedan:

FN:s miljöprogram

FN:s miljöprogram (UNEP - United Nations Environment Programme) uppstod som ett resultat av ökande global medvetenhet om miljöfrågor och behovet av en internationell organisation för att samordna och driva miljöskydd och hållbar utveckling. Här är en närmare titt på hur och varför UNEP uppstod:

Historisk bakgrund

1. Miljömedvetenhet på 1960-talet: Under 1960-talet ökade den globala medvetenheten om miljöproblem som föroreningar, avskogning och förlust av biologisk mångfald. Forskare, aktivister och medier började lyfta fram de negativa effekterna av industrins och jordbrukets oreglerade tillväxt på miljön.
2. Första internationella miljökonferensen: För att adressera dessa frågor och främja internationellt samarbete beslutade FN att hålla en konferens om den mänskliga miljön. Denna konferens, FN:s konferens om mänsklig miljö, även kallad Stockholmskonferensen 1972, hölls i Stockholm den 5-16 juni 1972.
3. Rekommendationer från Stockholmskonferensen: En av de viktigaste rekommendationerna från Stockholmskonferensen var inrättandet av en ny FN-organisation som skulle fokusera på miljöfrågor. Denna rekommendation ledde till skapandet av FN miljöprogram (UNEP).
4. UN General Assembly Resolution: Senare samma år, i december 1972, antog FN generalförsamling resolution 2997, som formellt etablerade UNEP. Resolutionen definierade UNEP mandat, struktur och huvuduppgifter.

Brundtlandrapporten

Rapporten är formellt känd som "Vår gemensamma framtid" (Our Common Future), är en rapport som publicerades 1987 av Världskommissionen för miljö och utveckling (WCED). Kommissionen leddes av Gro Harlem Brundtland, Norges dåvarande statsminister, vilket är anledningen till rapportens informella namn.

Rapporten är känd för att ha populariserat begreppet hållbar utveckling och anses vara ett av de mest inflytelserika dokumenten inom miljö- och hållbarhetsområdet. Brundtlandrapporten anses ha haft en betydande inverkan på internationell miljöpolitik och har bidragit till att forma den globala agendan för hållbar utveckling som har utvecklats över tid, inklusive FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG).

UN Agenda 21

UN Agenda 21 är en handlingsplan för hållbar utveckling under det 21 århundradet och antogs av FN vid Rio-konferensen 1992. Agenda 21 är en vägledande ram för hållbar utveckling och har lett till initiativ som Agenda 2030 och de globala målen (SDGs - Sustainable Development Goals).

Den syftar till att förbättra livskvaliteten och skydda miljön. Milleniemålen var det första samlade försöket till en global agenda för utveckling som antogs 2000 och bestod av åtta mål som i första hand syftade till förbättringar i ”utvecklingsländerna”. Milleniemålen var inte tänkt som ett slutmål utan processen på en fortsättning på agendan pågick under många år och resulterade i Globala målen, som antogs av FN:s medlemsländer 2015.

Sammanfattningsvis har Agenda 21 och Millenniemålen gemensamt att de båda strävar efter att skapa en mer hållbar och rättvis värld genom internationellt samarbete. UN Agenda 21´s handlingsplan bestod av fyra huvudområden:

1. Sociala och ekonomiska dimensioner: Bekämpa fattigdom och främja hållbara konsumtionsmönster.
2. Resursförvaltning: Skydda atmosfären, mark, vatten och biologisk mångfald.
3. Stärkande av stora grupper: Involvera kvinnor, ungdomar, ursprungsbefolkningar, NGO, lokala myndigheter och näringslivet i hållbarhetsbeslut.
4. Genomförande medel: Säkerställa finansiering, tekniköverföring, internationellt samarbete och utbildning.

Globala mål & avtal 2015

År 2015 markerade en vändpunkt för globalt samarbete kring hållbarhet och klimatåtgärder. Med antagandet av centrala internationella överenskommelser som Agenda 2030 och Paris-avtalet, skapades tydliga riktlinjer för att adressera världens mest akuta utmaningar. Dessa ramverk syftar inte bara till att främja hållbar utveckling utan också till att inspirera länder och företag att sätta konkreta mål och samarbeta för en mer rättvis och hållbar framtid. Genom att förstå och implementera dessa mål kan företag stärka sina hållbarhetsstrategier och bidra till en mer resilient värld.

År 2015 antogs flera viktiga internationella överenskommelser, ramverk och mål av FN:s medlemsländer. Agenda 2030 och Parisavtalet är två av dessa vars syfte är att adressera globala utmaningar med tydligare inriktning att arbeta för hållbar utveckling, samt motverka klimat- och miljöförändringar i alla världens länder. Dessa överenskommelser tydliggör även vikten av att sätta tydligare mål kopplade till miljö och klimat samt vikten av internationella samarbeten för att uppnå en mer hållbar och rättvis värld. Tidslinjen
visar när arbetet påbörjades, initiativet eller första utgåvan lanserades. Många länder arbetar aktivt med att implementera de mål och åtaganden som fastställts i dessa överenskommelser genom att nya regel-verk och lagkrav träder i kraft. Dessa mål, ramverk och överenskommelser påverkar det arbete som bedrivs idag på många företag. Överenskommelserna påverkar även de lagar och regelverk som är kopplade till hållbarhetsarbete, till exempel inom hållbarhetsrapportering, ekonomisk redovisning och produktrelaterade krav.

Påverkan på (tillverkande) företag

För att ligga i framkant och förbereda sig för framtida lagkrav inom området är det bra att förstå dessa ramverk och överenskommelser och hur ditt företag påverkas. Du kan även ta hjälp av dessa för att skapa eller vidareutveckla en trovärdig och väl underbyggd hållbarhetsstrategi för verksamheten framåt.

- Agenda 2030 & Globala målen

Agenda 2030 för hållbar utveckling antogs av FN:s medlemsstater i september 2015 och är en omfattande och ambitiös plan med syfte att adressera olika utmaningar i världen kopplat social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling.

Agenda 2030 är uppdelad i tre dimensioner som skall tillmätas lika stort värde. Många större företag kopplar sin strategi och mål till dessa tre dimensioner och beskriver detta internationellt med tre begrepp ”People, Planet, Profit ” som på svenska beskrivs ”Människa, Miljö, Hållbar ekonomi ”. Dessa tre aspekter utgör den så kallade "basen" inom hållbarhetskonceptet, där varje del är lika viktig för att uppnå långsiktig hållbarhet.

1. Människa (People): Detta handlar om de sociala aspekterna av hållbarhet, inklusive rättvisa arbetsvillkor, social rättvisa, mänskliga rättigheter, och hur företag och organisationer påverkar sina anställda, kunder, leverantörer och samhället i stort.
2. Miljö (Planet): Här fokuserar man på de miljömässiga aspekterna, såsom att minska utsläpp av växthusgaser, skydda naturresurser, minimera avfall och föroreningar, samt bevara biologisk mångfald. Detta innebär att verksamheter ska sträva efter att ha så liten negativ påverkan på miljön som möjligt.
3. Ekonomi (Profit): Den ekonomiska dimensionen handlar om att verksamheten ska vara ekonomiskt lönsam och hållbar på lång sikt. Detta inkluderar att skapa en hållbar tillväxt eller ekonomisk tillväxt med så liten påverkan som möjligt på samhället eller miljön. Det vill säga att skapa tillväxt men samtidigt investera i hållbara affärsmetoder som gynnar både företaget och planeten.

Genom att balansera dessa tre element kan företag och organisationer bidra till en hållbar utveckling och resilience som gynnar både nuvarande och framtida generationer.

Globala målen även kallat SDG´s (Sustainable Development Goals), ingår i en bredare agenda för hållbar utveckling inom Agenda 2030 som formulerar den övergripande visionen för hur världen ska se ut år 2030. De utgör en mer detaljerad plan för vad världens länder måste åstadkomma för att uppnå social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling.

Med de Globala målen har världens ledare förbundit sig till att uppnå fyra förändringar till år 2030 i världen.

• Avskaffa extrem fattigdom
• Minska ojämlikheter & orättvisor
• Främja fred & rättvisa
• Lösa Klimatkrisen

De 17 globala målen för hållbar utveckling innehåller även 169 underliggande mål

TIPS! De globala målen kan aktivt användas i intern kommunikation för att lyfta frågor kring hållbarhet och få ökad förståelse. Det finns några bra verktyg/spel som man kan använda för att illustrera och visa på vilket sätt ert företag kan bidra till de globala hållbarhetsmålen. Det kan vara en bra start att arbeta med dessa internt.

För att läsa mer om de globala målen och hur du skall tolka dessa följ länken (https://www.globalamalen.se/om-globala-malen). 

- Parisavtalet

Parisavtalet är en internationell överenskommelse som antogs av 196 länder vid COP21 (21:a mötet inom FN:s ramkonvention om klimatförändringar) i Paris i december 2015.

Huvudmålet med Parisavtalet är att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 grader Celsius över förindustriella nivåer och sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. Detta är för att minska riskerna för allvarliga klimatförändringar.

Parisavtalet innebär att varje deltagande land måste sätta sina egna nationella mål för att minska utsläpp av växthusgaser och regelbundet rapportera om sina framsteg. Detta är känt som Nationally Determined Contributions (NDCs). Avtalet betonar också behovet av att stödja utvecklingsländer i deras anpassnings- och klimatåtgärder genom finansiellt stöd och teknisk hjälp från utvecklade länder.

Vad kan en global uppvärmning över 1,5 grader innebära?

En ökad medeltemperatur på jorden påverkar havsnivåerna samt ökar risken för antalet marina värmeböljor i stigande ordning.

Påverkan på företag: Företag i länder som anslutit sig till Parisavtalet måste aktivt minska sina utsläpp av växthusgaser för att nå nationella mål. Ett första steg kan vara att undersöka sin verksamhet ur ett klimat- och miljöperspektiv, för att välja rätt åtgärder och skapa en handlingsplan. Mer om detta finns senare i boken under lagar och regler, samt hur små och medelstora företag påverkas direkt eller indirekt.

Summerat är några av de viktigaste punkterna i Parisavtalet

• Begränsa den globala uppvärmningen till under 2 °C, sikta på att hålla den under 1,5 °C.
• Successivt höja målsättningarna, med avstämning vart femte år.
• Ge stöd från industrialiserade länder till utvecklingsländer.

Läs mer om Parisavtalet här Business playbook

TIPS! TIPS! För att kunna minska utsläppen av växthusgaser som påverkar klimatet, är ett första steg att kartlägga växthus-gasutsläpp i sin verksamhet. Kartläggning av energiförbrukning och material- förbrukning är alltid ett bra första steg, där man kan göra vinster även ekonomiskt. För att få hjälp med detta arbete finns stöd att få via till exempel energikontoren, Industriella utvecklingscentra (IUC) eller Energi-myndigheten.

Att efterfråga fakta från underleverantörer genom att påvisa de områden där ni som företag behöver minska ert klimatavtryck kan vara ett sätt att öka samarbetet i den värdekedja som ni befinner er i. I den digitala versionen av handboken finns ett antal exempel på andra företag som har börjat sin resa genom att kartlägga sin verksamhet med syfte att synliggöra klimatpåverkan, se guide 3.

- Corporate Net-Zero Standard och Science Based Target

Corporate Net-Zero Standard är ett ramverk och en riktlinje utvecklad av Science Based Targets initiative (SBTi) för att hjälpa företag att sätta ambitiösa och vetenskapligt förankrade mål för att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser.

Science Based Targets initiative (SBTi) , är ett samarbete mellan flera globala organisationer som tex CDP (Carbon Disclosure Project), UN Global Compact, World Resources Institute (WRI), WWF (Världsnaturfonden). Här är de centrala komponenterna i Corporate Net-Zero Standard:

1. Minskning av absoluta utsläpp:

Företag måste sätta mål som kräver en betydande minskning av deras absoluta utsläpp av växthusgaser, både på kort och lång sikt. Detta innebär att företag inte bara kan fokusera på att kompensera sina utsläpp genom åtgärder som trädplantering, utan att de aktivt måste minska sina faktiska utsläpp inom sin verksamhet och leverantörskedja.

2. Kortsiktiga och långsiktiga mål:

Standarden kräver att företag sätter både kortsiktiga (5–10 år) och långsiktiga mål. De kortsiktiga målen syftar till att säkerställa att företagen påbörjar omedelbara utsläppsminskningar i linje med vetenskapliga data, medan de långsiktiga målen ser till att företagen når nettonollutsläpp senast 2050 eller tidigare.

3. Omfattning Scope 1, 2 och 3:

Corporate Net-Zero Standard kräver att företag tar hänsyn till alla tre kategorier av växthusgasutsläpp:

Scope 1: Direkta utsläpp från företagets egen verksamhet, t.ex. från fabriker eller fordon.

Scope 2: Indirekta utsläpp från köpt energi, som el och värme.

Scope 3: Indirekta utsläpp från företagets värdekedja, inklusive leverantörer och kunders användning av företagets produkter.

Företag som tillverkar komponent och/eller produkter har ofta en betydande del av företagens utsläpp i Scope 3, standarden betonar vikten av att ta med detta i strategin för att minska växthusgasutsläpp.

4. Minskning före kompensation:

Standarden betonar att minskning av utsläpp genom direkta åtgärder i företagets verksamhet och leveranskedjor måste prioriteras före koldioxidkompensation, som kan innebära att man investerar i externa projekt för att binda eller reducera koldioxid, såsom skogsplantering eller teknik för koldioxidinfångning. Företag får inte förlita sig på kompensation som en primär lösning för att uppnå nettonollmål.

5. Neutralisering av återstående utsläpp:

När företag har minskat sina utsläpp i så stor utsträckning som möjligt enligt vetenskapligt förankrade mål, kan de återstående utsläppen neutraliseras genom åtgärder som permanent avlägsnar koldioxid från atmosfären, t.ex. genom biologiska eller teknologiska metoder.

6. Klimaträttvisa och transparens:

Corporate Net-Zero Standard uppmanar företag att vara transparenta i sina rapporter och att kommunicera sina framsteg på ett ärligt och verifierbart sätt. Standarden betonar också att företag bör ta ansvar för den bredare sociala och miljömässiga påverkan av deras klimatåtgärder, inklusive aspekter av klimaträttvisa, som påverkan på utsatta samhällen.

7. Tidsram för nettonoll:

Standarden sätter en deadline för företag att nå nettonollutsläpp senast 2050. Detta speglar det globala målet om att minska växthusgasutsläppen till noll för att undvika de värsta effekterna av klimatförändringar.

Sammanfattning:

Corporate Net-Zero Standard är ett ramverk för företag som vill sätta vetenskapligt förankrade klimatmål och uppnå nettonollutsläpp. Standarden fokuserar på att minska utsläpp i alla delar av företagens verksamhet, med målet att minimera beroendet av kompensationsåtgärder och istället främja direkta minskningar. Företag som följer standarden förväntas arbeta med både kortsiktiga och långsiktiga mål för att nå nettonoll senast 2050, med fokus på transparens och hållbarhet. Det gemensamma för dem är att de använder SBTi ramar för att säkerställa att deras klimatstrategier är i linje med den senaste klimatforskningen och bidrar till att hålla den globala uppvärmningen under 1,5°C eller 2°C.

TIPS! För små företag kan detta initiativ och ramverk vara övermäktigt. Genom att komma i gång med sitt arbete på ett systematiskt och hanterbart sätt kan små företag uppnå större effekter, t.ex. genom att kartlägga sin verksamhet och identifiera slöserier i sin närmiljö som ett första steg. Företag som använder detta ramverk för sina klimatmål bör begära resultat från sina underleverantörer inom Scope 3. Att visa att man arbetar mot dessa mål kan vara en konkurrensfördel.

Europas strategi & mål mot 2050

Den gröna given, lanserad av EU 2019, syftar till att göra Europa klimatneutralt till år 2050 genom att kombinera miljöskydd med ekonomisk tillväxt och social rättvisa. Med initiativ som ”Fit for 55” och den europeiska klimatlagen främjas hållbar produktion och cirkulär ekonomi, där cirkulära affärsmodeller och industriella symbioser är avgörande för att skapa resilienta leverantörskedjor.

- European Green Deal - den gröna given

Det finns ett antal regelverk och initiativ kopplat till den gröna given några av dess är:

1. Fit for 55-paketet (2021): Ett lagstiftningspaket som syftar till att minska EU:s utsläpp med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Det omfattar revideringar av befintliga lagar och införandet av nya regler för att uppnå detta mål.
2. EU:s utsläppshandelssystem (ETS): Har uppdaterats inom ramen för den gröna given för att inkludera fler sektorer och höja priset på utsläppsrätter, vilket driver företag att minska sina koldioxidutsläpp.
3. CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive): Ställer krav på att företag ska rapportera om sina hållbarhetsinsatser, vilket är kopplat till den gröna given för att öka transparens och hållbarhet.
4. CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism): Ett handelspolitiskt verktyg som införs för att förhindra koldioxidläckage genom att belägga import av varor med en koldioxidavgift motsvarande EU:s interna klimatkostnader.
5. Taxonomiförordningen: Ett ramverk för att definiera vad som är en miljömässigt hållbar investering, vilket ska styra kapitalflöden mot gröna investeringar.
6. Den europeiska klimatlagen (2021): Gör klimatneutralitet till ett rättsligt bindande mål för EU och inför krav på att regelbundet granska framstegen mot detta mål. Den europeiska klimatlagen från 2021 kallas formellt för "Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av ramen för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EG) nr 401/2009". Den är oftast känd som EU klimatlag eller European Climate Law. Den fastställer det rättsligt bindande målet om att göra EU klimatneutralt till 2050 och inkluderar mål för utsläppsminskningar samt krav på att övervaka och rapportera framstegen.
7. Handlingsplan för cirkulär ekonomi: Handlingsplanen, som presenterades i mars 2020, bygger vidare på tidigare initiativ och fokuserar på att göra produktion och konsumtion mer hållbar genom att främja återanvändning, reparation och återvinning.

Dessa regelverk och initiativ är centrala verktyg för att uppnå de långsiktiga målen i EU:s gröna giv och driva på omställningen till en hållbar och klimatneutral ekonomi som påverkar Sveriges och Europas företag långsiktigt.

- Cirkulär ekonomi

En cirkulär ekonomi är ett sätt att nå en hållbar konsumtion och produktion där målet är att allt material ska återanvändas eller återvinnas när produkten har nått slutet av sin livscykel. I en sådan ekonomi används produkter och tjänster som inte är avsedda för en engångsanvändning, utan de ska användas om och om igen. Det kan innebära att företag och organisationer till exempel hyr ut produkter istället för att sälja dem, eller att de tar tillbaka produkterna för reparation och återanvändning.

Cirkulär ekonomi är en ekonomisk modell som syftar till att förbättra resurseffektiviteten och minska avfall genom att återanvända och återvinna material i samhället och produktion. Den syftar också till att minska naturresursförbrukningen och utsläppen samtidigt som det stärker affären och ökar möjligheten att snabbare implementera cirkularitet.

Cirkulär ekonomi innebär också att man försöker använda råvaror och material på ett mer hållbart sätt, till exempel genom att återanvända material som annars skulle ha blivit avfall. Detta kan bidra till att minska belastningen på miljön och vårt behov av att utvinna och skapa nya råvaror och material.

En cirkulär ekonomi kan också bidra till att skapa fler arbetstillfällen och öka innovationer inom ekonomin. Genom att återanvända material och produkter kan företag och organisationer spara pengar, eftersom de inte behöver köpa in lika mycket nya råvaror och material.

Det finns olika sätt att implementera cirkulär ekonomi på, till exempel genom att använda sig av reparationer och återvinning, hitta nya användningsområden för material som annars skulle ha blivit avfall, eller genom att använda material som inte är avsedda för tillverkning av nya produkter. Cirkulär ekonomi är en viktig strategi för att möta de globala utmaningar vi står inför, såsom ökade klimatförändringar, befolkningsökning och resursbrist.

I guide 4 beskrivs cirkulär ekonomi för dig som vill få en översikt kring olika cirkulära strategier som ett tillverkande företag kan använda för att minska sin miljöpåverkan. Guiden beskriver även ett fiktivt företag som tillverkar en produkt och vill förbättra dess cirkularitet.

EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi

EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi innehåller både stödjande och lagstadgade inslag för små och medelstora företag (SMF). Det innebär att det finns både frivilliga initiativ för att underlätta övergången till en cirkulär ekonomi och bindande regler som företag måste följa.

Lagstadgade krav beskriver vi mer i guide 2 men kortfattat innefattas nedan områden

• Regler om produktdesign och avfall: Lagstiftning om ekodesign, förpackningar, avfallshantering och hållbar produktanvändning ställer krav på företag att producera varor som är mer resurseffektiva, hållbara och lättare att återvinna.
• Krav på återvinning och avfallshantering: SMF måste följa regler kring återvinning och hantering av avfall, vilket kan innebära att de måste förändra sina produktionsprocesser och produkter för att uppfylla krav på återvinningsbarhet.

Utökade producentansvaret: I vissa sektorer, som elektronik och förpackningar, finns det krav på att producenter ansvarar för produkternas hela livscykel, inklusive återvinning.

Sammanfattningsvis kombinerar handlingsplanen bindande regler som företag måste följa för att bidra till EU hållbarhetsmål. Det finns flera stödjande insatser för att underlätta omställningen för SMF som t.ex.

• Finansiellt stöd och bidrag: EU erbjuder finansiering genom olika program som Horizon Europe och EU:s strukturfonder för att hjälpa SMF investera i cirkulära lösningar och innovation.
• Rådgivning och verktyg: EU tillhandahåller rådgivning, verktyg och plattformar som underlättar för SMF att anpassa sig till cirkulära affärsmodeller. Exempel är initiativ som Europeiska innovationsrådet och EU:s plattform för cirkulär ekonomi.
• Incitament för innovation: EU uppmuntrar innovation och utveckling inom hållbara lösningar genom att belöna företag som går över till cirkulära modeller.

Hållbara resilienta leverantörskedjor

En del i arbetet att uppnå en mer hållbar produktion är genom att skapa resilienta hållbara leverantörs-kedjor. Det innebär att företag i allt högre grad kommer att behöva bygga leverantörsnätverk som är både motståndskraftiga mot störningar och hållbara ur ett miljömässigt och socialt perspektiv. Detta innebär en integrering av hållbarhet i hela leverantörskedjan med fokus på att minska klimatpåverkan, effektivare resursanvändning och att säkerställa etiska arbetsförhållanden.

Viktiga trender framåt:

1. Diversifiering av leverantörsbasen: Företag behöver söka flera leverantörer och lokala alternativ för att minska riskerna kopplade till geopolitiska spänningar, naturkatastrofer eller pandemier.
2. Digitalisering och transparens: Teknik som AI kommer att spela en större roll för att skapa transparens i leverantörskedjor, vilket gör det enklare att spåra produkter och säkerställa hållbara och etiska standarder.
3. Cirkulär ekonomi: Leverantörskedjor kommer i högre grad att utformas för att stödja cirkulära flöden, där avfall återvinns och återanvänds i stället för att bli deponi.
4. Samarbete och partnerskap: Företag kommer att behöva ett nära samarbeta med sina leverantörer och andra aktörer för att implementera hållbara lösningar och dela risker, vilket stärker motståndskraften i systemet.

Källa bild: Greengoat

Sammanfattningsvis kommer hållbara och resilienta leverantörskedjor att bli en nödvändighet för företag som vill säkra sin verksamhet mot framtida risker samtidigt som de uppfyller krav på hållbarhet och socialt ansvarstagande.

- Industriella symbioser

Industriell symbios är ett koncept som syftar till att öka hållbarhet och effektivitet inom industrisektorn genom att främja samarbete mellan olika företag och verksamheter för att utnyttja varandras restresurser, såsom energi, vatten, material eller biprodukter. Grundtanken är att avfall eller biprodukter från en verksamhet kan bli råmaterial för en annan, vilket skapar en cirkulär ekonomi där resurserna återvinns och används på ett mer effektivt sätt.

Syftet med industriella symbioser:

1. Resurseffektivitet: Industriell symbios hjälper till att maximera användningen av resurser genom att minska mängden avfall och restprodukter som annars skulle gå till deponi eller förbränning. Genom att företag delar resurser, kan råvaror och energi användas mer effektivt.
2. Minskade kostnader: När företag samarbetar och delar sina restresurser, kan de minska sina driftskostnader. Till exempel kan ett företag minska sina avfallshanteringskostnader genom att sälja sina biprodukter till ett annat företag som kan använda dem som råmaterial.
3. Minskad miljöpåverkan: Genom att minska avfall och maximera återanvändningen av material och energi kan industriell symbios bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen. Det stödjer också målet om att minska överutnyttjandet av naturresurser och skydda miljön.
4. Innovation och konkurrenskraft: Industriell symbios främjar innovation genom att företag måste hitta nya sätt att använda varandras resurser. Detta kan leda till teknologiska framsteg och förbättrade produktionsprocesser, vilket i sin tur kan öka konkurrenskraften för de företag som deltar.
5. Cirkulär ekonomi: Industriell symbios är ett nyckelkoncept inom cirkulär ekonomi, där resurser cirkuleras och används om och om igen, snarare än att följa den traditionella linjära ekonomin där resurser utvinns, används och sedan kastas bort. Genom att integrera symbios i industriproduktion skapas slutna kretslopp som minimerar resursförluster.
6. Samarbete mellan företag och sektorer: Industriell symbios bygger på samarbete mellan olika företag och ibland även mellan olika sektorer. Detta kan bidra till att skapa starkare nätverk och partnerskap inom och mellan industribranscher, vilket kan leda till ytterligare synergier och affärsmöjligheter.

Sammanfattning:

Det övergripande syftet med industriell symbios är att förbättra resurseffektiviteten, minska miljöpåverkan och öka kostnadseffektiviteten genom samarbete mellan olika företag. Det stödjer omställningen till en cirkulär ekonomi, där avfall och restresurser minimeras och utnyttjas på nya sätt, vilket skapar hållbara lösningar och ökar industriell konkurrenskraft.

I dagsläget finns ett flertal pågående projekt på EU nivå som fokuserar på standarder som stöd för utveckling av industriella symbioser. CORALIS som arbetar med demonstrationsprojekt i syfte att ta fram bland annat verktyg i form av handböcker och plattformar avsedda att underlätta värdering av industriella symbioser på idéstadiet. Det finns även några existerande initiativ kring digitala marknadsplatser för restmaterial, där Cyrkl kan nämnas som en av de mer etablerade plattformarna.  www.cyrkl.com 

Sveriges strategi & mål

Sverige har länge varit en ledande aktör inom miljöskydd och hållbarhet. Den klimatpolitiska handlingsplanen från 2023 syftar till nettonollutsläpp senast år 2045 och fokuserar på huvudsakligen 5 områden. För små- och medelstora företag (SMF) innebär detta både u tmaningar och möjligheter, där stöd och incitament är avgörande för hållbar utveckling och innovation.

Sverige har spelat en viktig roll i det globala miljöarbetet och redan på 1960-talet implementerades regelverk för att skydda miljön från farliga ämnen. Den klimatpolitiska handlingsplanen, som publicerades 2019, ligger i linje med det internationella hållbarhetsarbete som inleddes för över 60 år sedan. Det finns många händelser som präglat Sveriges miljöarbete. Nedan beskrivs några händelser från 1960-talet och framåt. Tidslinjen visar hur de förhåller sig till det globala arbete som beskrivits tidigare.

- Strategi för omställningen i Sverige

Strategi för omställningen i Sverige Sveriges klimatpolitiska handlingsplan syftar till att nå netto-nollutsläpp senast år 2045. Den presenterades år 2023. Som en del av handlingsplanen pekas ett antal fokusområden ut för att driva omställningen mot nettonollutsläpp till år 2045. Dessa fokusområden syftar till att minska Sveriges klimatpåverkan och främja hållbar utveckling.

De huvudsakliga fokusområdena inkluderar:
1: Elektrifiering av industri och transporter: En kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion och
elnät för att möjliggöra övergången till eldrivna transporter och industriella processer.
2: Internationellt samarbete: Betoning på globalt samarbete, särskilt inom EU, för att effektivt
minska utsläppen och driva på den globala klimatomställningen.
3: Ekonomisk tillväxt och teknikutveckling: Främjande av ekonomisk tillväxt genom investeringar i ny teknik, inklusive utbyggnad av kärnkraft och utveckling av klimatneutral elproduktion.
4: Klimatanpassning: Implementering av en nationell strategi och handlingsplan för att anpassa
samhället till de effekter som klimatförändringarna medför.
5: Kostnadseffektivitet och rättvisa: Utformning av klimatpolitiken så att den är ekonomiskt hållbar och rättvis för hushåll och företag, med fokus på att minimera negativa ekonomiska effekter.

Dessa områden syftar till att skapa förutsättningar för en hållbar och effektiv klimatomställning i Sverige.

För små- och medelstora företag (SMF) kan
handlingsplanen ses som både en utmaning och en möjlighet, eftersom den kräver omställningar men öppnar också dörrar för innovation och nya affärsmöjligheter.

Källa: Miljödepartementet juli 2020, Regeringen.se

- Stöd till SMF för utveckling mot Sveriges klimatpolitiska mål

Stöd till SMF för utveckling mot Sveriges klimatpolitiska mål Det finns flera viktiga områden att fokusera på i förbättringsarbetet för att anpassa sig till Sveriges klimatpolitiska handlingsplan. För små och medel stora företag innebär detta omfattande omställningar där de är i behov av stödinsatser.

IUC (Industriella Utvecklingscentra) är en nationell resurs för ökad konkurrenskraft i svensk
industri. IUC arbetar för att ständigt stärka samverkan mellan industri, forskningsinstitut, akademi, regionala och nationella organisationer och myndigheter. Det är en företagsnära, rikstäckande organisation med regionala bolag som tillsammans bygger kunskap om industriföretagens behov.

Små- och medelstora företag (SMF) kan få del av tillgängliga stöd och incitament för att utvecklas framåt. Sveriges klimatpolitiska handlingsplan inkluderar visst ekonomiska stöd för företag som vill minska sina utsläpp. För SMF, som ofta har begränsade resurser, är det viktigt att dra nytta av dessa möjligheter, bland annat genom de erbjudanden som IUC, Science Parks eller andra icke-vinstdrivande organisationer
inom Sveriges innovationsstödssystem erbjuder. Detta kan inkludera statliga bidrag för enrgieffektivisering, stöd till investeringar i förnybar energi eller bidrag stödjande insatser via EU för att
utveckla sin produktion att bli mer effektiv, eller till innovation inom cirkulär ekonomi. Genom att söka sådana stöd kan företag minska de initiala kostnaderna för att genomföra hållbara åtgärder.

Viktiga områden

Anpassa affärsmodellen till cirkulär ekonomi

Ett av huvudmålen i Sveriges klimatpolitiska handlingsplan är att främja övergången till en cirkulär ekonomi med fokus på återanvändning av material och optimering av resursflöden.

Satsa på energieffektivisering

Genom investeringar i energieffektiv teknik, optimering av energianvändning i produktionen och övergång till förnybara energikällor kan SMF minska både sina kostnader och sitt koldioxidavtryck. Här finns statliga program som erbjuder rådgivning och ekonomiskt stöd för att genomföra sådana åtgärder.

Hållbar innovation och produktutveckling

Företag kan använda handlingsplanen som en vägledning för att bidra till hållbar innovation och långsiktig utveckling. Planen uppmuntrar företag att utveckla nya produkter och tjänster som bidrar i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Genom att ta vara på nya teknologier inom elektrifiering, energieffektivitet och hållbara material kan SMF vara med och forma framtidens marknader. Innovationsstöd från staten och partnerskap med forskningsinstitut kan hjälpa företag att utveckla
och kommersialisera hållbara lösningar.

Stärka sin konkurrenskraft och anpassa sig till framtiden
Att stärka sin konkurrenskraft och anpassa sig till framtiden innebär att möta nya krav och regleringar, särskilt gällande utsläppsminskningar och hållbarhetsrapportering (som vi skriver mer om i guide 2). Genom att proaktivt anpassa sig till dessa krav kan små- och medelstora företag inte bara undvika potentiella böter eller sanktioner utan också stärka sin långsiktiga konkurrenskraft. Företag som tidigt ställer om till hållbara metoder kan positionera sig som föregångare på sina marknader och därigenom skapa förtroende hos kunder, leverantörer och investerare.

Sammanfattning hållbar produktion

Sveriges handlingsplan för omställning till ett fossilfritt och hållbart samhälle erbjuder små och medelstora företag stora möjligheter att växa och utvecklas genom hållbarhet. Genom att utnyttja ekonomiska stöd, satsa på energieffektivisering, anpassa affärsmodellen till cirkulär ekonomi och investera i innovation kan dessa företag stärka sin konkurrenskraft samtidigt som de bidrar till att minska landets utsläpp.

Sveriges regioner och kommuner skapar även handlingsplaner för att utveckla sin region för att uppfylla EU:s och Sveriges klimatpolitiska handlingsplaner. Södertälje Science Park deltar aktivt i detta arbete för att stärka Stockholmregions och Sveriges industri mot en mer hållbar produktion med aktivt arbete i framtagningen av ett antal viktiga initiativ.

Källa: Region Stockholm utvecklingsplan

Lexikon

- Begrepp riktlinjer & regleringar

Ramverk, protokoll, direktiv, avtal, policies, lagkrav, initiativ, förordning

Att förstå skillnaden mellan olika typer av styrdokument som ramverk, protokoll, direktiv, avtal, policies, lagkrav, initiativ och förordningar är viktigt för att navigera i den komplexa världen av regler och bestämmelser. Dessa termer används ofta för att beskriva olika sätt att reglera och styra verksamheter, men de har alla unika funktioner och syften.

Tre typer av rättsakter är bindande för medlemsländerna

• Förordningar
• Direktiv
• Beslut

Två typer av rättsakter är inte bindande

• Rekommendationer
• Yttranden

För att läsa mer här om vad EU´s lagar och regler innebär

Medan ramverk och initiativ ger övergripande vägledning och riktlinjer, är lagkrav och förordningar juridiskt bindande regler som måste följas. Direktiven sätter mål för länder, medan protokoll och avtal specificerar hur dessa mål ska uppnås. Policies styr organisationers interna arbete. Nedan beskrivs skillnaderna mellan dessa, där policies kommer sist i denna ordning eftersom de oftast är interna riktlinjer och principer som organisationer eller företag själva tar fram med t.ex. stöd av standarder för att följa lagar, regler och externa krav.

Här är en kortfattad sammanfattning av hur olika typer av regelverk och styrmedel implementeras:

1. Initiativ: Ett initiativ är ofta en frivillig satsning eller projekt som lanseras av en organisation, myndighet eller samarbetsgrupp för att driva på förändring inom ett visst område. Implementeringen sker genom att engagera intressenter och skapa åtgärdsplaner.

2. Ramverk: Ramverk ger övergripande riktlinjer och strukturer för hur något ska hanteras, utan att vara detaljerade regler. De implementeras genom att anpassa lagar, regler och policys för att uppfylla ramverkets principer.

3. Avtal: Internationella avtal, såsom Parisavtalet, implementeras genom att länder anpassar sina nationella lagar och strategier för att möta avtalsmålen. Inom företag och organisationer kan avtal implementeras genom interna regler och procedurer.

4. Protokoll: Ett protokoll är ofta en detaljerad överenskommelse eller handlingsplan som specificerar hur ett avtal ska följas. Implementeringen sker genom att aktörer följer protokollets riktlinjer och rapporterar sina framsteg.

5. Direktiv: EU-direktiv måste införlivas i medlemsländernas nationella lagstiftning. Detta innebär att varje medlemsland anpassar sina lagar och regler för att uppfylla direktivets krav inom en viss tidsram.

6. Förordning: EU-förordningar är direkt tillämpliga och gäller omedelbart i alla medlemsländer utan att de behöver införlivas i nationell lagstiftning. Myndigheter och företag måste följa förordningen från det datum den träder i kraft.

7. Lagkrav implementeras genom att de införs i landets lagstiftning och sedan verkställs av ansvariga myndigheter. Företag och privatpersoner måste följa dessa lagar, och överträdelser kan leda till sanktioner.

8. Policies är interna riktlinjer inom organisationer och företag. De implementeras genom att utbilda personal, införa rutiner och övervaka efterlevnaden inom organisationen. De är ofta anpassade för att uppfylla externa krav, såsom lagar eller certifieringar.

- Förkortningar

SMF: Små och Medelstora Företag

SME: Small and Medium sized Enterprises