Med 62 miljoner ton e-avfall globalt varje år och endast en bråkdel som återvinns korrekt, står elektronikbranschen inför en av sina största utmaningar någonsin. Inrego möter denna utmaning med en lösning som gör skillnad på riktigt. Genom återtillverkning och rekonditionering förlänger företaget livslängden på IT-produkter – och visar vägen mot en mer cirkulär och hållbar industri, där resurser tas tillvara istället för att gå till spillo.

Elektronikavfall – en växande kris

Elektroniskt avfall (e-avfall) är idag världens snabbast växande avfallsström. År 2022 kastades 62 miljoner ton e-avfall, en ökning med 82 % sedan 2010, enligt Global E-waste Monitor 2024. Majoriteten av dessa produkter hamnar på soptippar, ofta utan någon form av återvinningsprocess. Samtidigt vet vi att 80 % av utsläppen från en IT-produkt sker under själva produktionen. Produktionen av en enda laptop kräver till exempel 1 500 liter vatten, 22 kg kemikalier och 1 200 kg gruvavfall.

IT-företaget Inrego vill vara med och bidra till en mer hållbar användning av IT-produkter. "Den mest hållbara produkten är den som redan är producerad", är en central idé i företagets filosofi. Istället för att lägga resurser på att bryta nya råmaterial och producera helt nya produkter, ser Inrego till att befintliga resurser används längre.

Företaget grundades 1995 och har sedan dess haft en stark vision om att minska den miljömässiga påverkan från IT-sektorn. De har arbetat systematiskt med hållbarhetsfrågor, särskilt genom återtillverkning, där äldre IT-produkter får ett nytt liv. Genom säker dataradering, rekonditionering och kvalitetssäkring säkerställs att produkter som datorer, telefoner och surfplattor kan återanvändas och på så sätt förlängs deras livscykel. Denna process minskar behovet av nyproduktion och stödjer en mer cirkulär ekonomi.

Öka återtillverkningen inom svensk industri

Inregos cirkulära affärsmodell är ett tydligt exempel på hur återtillverkning kan implementeras framgångsrikt inom IT-sektorn, där förlängd livslängd på produkter och återanvändning spelar en central roll. Genom projektet "Innovera för återtillverkning" – ett initiativ för att stärka återtillverkning inom svensk industri – undersöks hur fler företag kan ta steget mot en mer cirkulär affärsmodell.

- Återtillverkning pekas ut som en av de mest lönsamma cirkulära strategierna i den senaste Circular Economy Outlook-rapporten för Sverige. Trots detta är det fortfarande en av de mest underutnyttjade möjligheterna inom svensk industri. Genom att lyfta fram goda exempel, som Inrego, kan vi inspirera och visa på att det går att återanvända eller återställa produkter och komponenter till ett garanterat nyskick och samtidigt minska sin miljöpåverkan och uppnå affärsmässiga vinster, säger Emma Enebog, projektledare för projektet "Innovera för återtillverkning", RISE.

Inrego har under flera år visat att återtillverkning inte bara är en miljövinst utan också en affärsmässig framgång. Företaget hanterar 350 000 IT-produkter årligen, vilket leder till 87 300 ton undvikna koldioxidutsläpp. Deras arbete har också bidragit till en stark efterfrågan på cirkulär IT bland företag som vill minska sin klimatpåverkan.

Valentina Falconi, processansvarig på Inrego, berättar om de specifika klimatfördelarna som uppstår genom att arbeta med cirkulär IT:

-För företag som samarbetar med oss är därför klimatfördelarna med cirkulär IT stora. En del av vår process innefattar att öppna produkter för reparation. Vi hoppas att initiativet från RISE ska leda till bättre produktdesign och demonteringsprocesser, så att reparationer går snabbare och fler produkter kan få ett förlängt liv genom den cirkulära ekonomin.

Besöket hos Inrego var en del av projektet "Innovera för återtillverkning"

Projektet "Innovera för återtillverkning" leds av RISE i samarbete med Linköpings universitet och SuPr, och har som mål att utforska nya idéer genom att demontera produkter, att använda expertis, teknik och utrustning för att ifrågasätta etablerade metoder och lära av varandra.

Projektet pågår mellan oktober 2024 och april 2025 och finansieras inom ramen för Net Zero Industry - en gemensam satsning från Vinnova, Formas och Energimyndigheten

Läs mer om projektet här.