Verktyget följer input- och outputmodellen för att identifiera, analysera och visualisera en mängd olika miljöaspekter av en process/verksamhet för att sedan åtgärda och följa upp de miljöaspekter man väljer att prioritera. Kartan med identifierade miljöaspekter kan sammanställas på olika nivåer, från operations- eller teamnivå till en komplett bild över alla miljöaspekter på exempelvis hela fabriken.

Metoden inspireras av Lean både när det gäller att minska slöserier och att bygga in ett kontinuerligt förbättringsarbete i organisationen. Metoden används med fördel som verktyg i Lean-verktygslådan så att miljöarbetet integreras istället för att köras parallellt med övrigt förbättringsarbete. Metoden kan även ge stöd och underlätta arbetet med miljöledningssystem, såsom ISO 14001.

Med modellen som utgångspunkt utvecklades ett PDCA-inspirerat (Plan, Do, Check, Act) arbetssätt för att stödja genomförandet av miljöförbättringsarbete i industrin. Grundtanken var att alla skulle kunna bidra till miljöarbetet på sin egen arbetsplats och att metoden skulle skapa engagemang och struktur för detta.

Man kan välja lite olika sätt att använda metoden beroende på situation och företag, men det vanligaste är att arbeta tillsammans i ett mindre team, Det brukar ta ca 3-4 timmar fördelat på ett par tillfällen med några veckors mellanrum att genomföra en Green Kaizen omgång. Sedan tar det naturligtvis olika lång tid att genomföra åtgärderna eftersom en del åtgärder inte kan åtgärdas omedelbart av teamet utan kräver hjälp av supportfunktioner eller inköpsfunktionen etc.

Flödet av vad som ingår i processen (input) är uppdelat i produktiva material (som är det primära produktmaterialet), processmaterial, energi- och vatten; vad man får ut från processen (output) flödet delas upp i produkter, restmaterial, utsläpp till luft (inkl. buller och värme), och utsläpp till mark och vatten.

På en övergripande nivå använder man verktyget på följande sätt:

1. Teamet identifierar miljöaspekterna i varje operation, lämpligen i gemensamma workshops. Miljöaspekterna ritas in på miljökartan, inklusive dess mängd och kostnad.
2. Miljöaspekterna prioriteras i efter omfattning, kostnad, resurstillgänglighet samt potentiella effekter.
3. En handlingsplan skapas för hur prioriterade miljöaspekter ska åtgärdas och ansvariga utses.
4. De prioriterade aspekterna och åtgärderna läggs in i en layout eller skiss över lokalen och operationen. Det ökar visualiseringen ytterligare. Dessa kan även delas in i olika typer av aktiviteter, exempelvis förbättringsgruppsstyrda aktiviteter eller specifika projekt.
5. I ett sista steg utvärderar man direkta och indirekta resultat genom relevanta nyckeltal kopplade till aspekter och åtgärder. Efter en tid kan man rita upp en ny miljöaspektskarta med förbättringar inritade.

Här kan ni ta del av hur AstraZeneca och Scania arbetar med och använder Green Kaizen. https://www.youtube.com/watch?v=QWBnsFOE0mA&t=216s